I både Finland och Sverige ökar misstron mot pensionssystemet. Enligt en ny undersökning från EVA anser 47 procent av finländarna att systemet kan gå i kras. I Sverige visar flera studier att förtroendet är lågt, särskilt bland de som fortfarande är yrkesverksamma.
Finland: 47 procent tror på kollaps
Resultatet från vårens attitydundersökning utförd av den finländska tankesmedjan EVA är tydligt. Hela 47 procent av respondenterna anser att pensionssystemet i Finland riskerar att kollapsa i framtiden. Nytt pensionssystem: Tantpatrullen visar vägen till rättvisa pensioner
Frågan rör inte enbart framtida utbetalningar. Många av de svarande uttrycker även oro för att redan intjänade pensioner kanske inte kommer att betalas ut.
Det finns en markant generationsskillnad bakom den totala siffran. 62 procent av de som är mellan 26 och 35 år tror på en möjlig kollaps.
För gruppen 18-25 år är siffran 56 procent. Bland 36-45-åringarna ligger den på 59 procent.
Bland äldre grupper minskar oron. För åldersgruppen 56-65 år är det 29 procent som tror på en eventuell kollaps, medan andelen för dem som är över 65 år ligger på 19 procent.
”De som har nära till pensionsåldern eller redan får pension litar mest på pensionslöftet. I de yngre åldersgrupperna tror majoriteten inte att systemet kommer att kunna hålla sitt löfte. För systemets legitimitet är förtroendeklyftan mellan generationerna ett allvarligt problem”, säger EVA:s redaktionschef Sami Metelinen.
Undersökningens resultat baseras på svar från 2 045 finländare i åldrarna 18 till 79, vilket ger en stark indikation på hur förtroendet för pensionssystemet skiljer sig mellan olika åldersgrupper.
Sverige: lågt förtroende bland pensionssparare
Även i Sverige är klyftan tydlig. Enligt Pensionsmyndighetens imageundersökning för 2024 svarade 34 procent av pensionsspararna att de har förtroende för pensionssystemet.
Bland pensionärerna var siffran högre, där 52 procent angav att de har ganska eller mycket stort förtroende för systemet.
En annan studie, beställd av LO och genomförd av Indikator Opinion, visar på liknande resultat. Där uppgav 73 procent av de anställda att de är bekymrade över att inte få tillräcklig pension. Arv kommer sent, svenskar är 55 år när pengarna når dem.
Samma undersökning visade att 65 procent hade litet förtroende för pensionssystemet. Det gör frågan till mer än en teknisk diskussion om avgifter och regler.
Detta innebär för läsaren att tilliten är ojämnt fördelad mellan dem som betalar in till systemet och dem som redan får ut pengar. Detta är också en central punkt i den svenska debatten kring pensionssystemet.
Förändringar möter olika svar
Frågan om hur systemet ska justeras splittrar också generationerna. I Finland anser 51 procent i gruppen 26-35 år att pensionssänkningar kommer att bli nödvändiga.
Bland personer över 65 år är motsvarande andel 12 procent. Där är motståndet mot sänkningar alltså betydligt större.
Äldre personer är däremot mer benägna att acceptera en höjning av pensionsåldern. Metelinen påpekar att olika åldersgrupper lättare accepterar åtgärder som inte direkt påverkar dem själva.
Det finns dock en större acceptans för andra åtgärder. Ett lagstadgat pensionstak stöds av 61 procent.
Enligt undersökningen kan 42 procent tänka sig att avstå från indexhöjningar av pensionerna under kommande år. Detta indikerar att det finns en vilja till förändring, men ofta gäller det åtgärder som påverkar andra grupper snarare än den egna. Riktålder pension, så påverkas din ekonomi av nya pensionssystemet
För både Finland och Sverige handlar frågan inte bara om framtida pensionsnivåer. Den rör också vem som ska stå för kostnaderna när pensionssystemet behöver reformeras.
Det är den förtroendeklyfta som nu präglar debatten på båda sidor av Östersjön. Så fungerar pensionssystemet – i korthet
