Hoppa till innehållet

Arv kommer sent – svenskar är 55 år när pengarna når dem

Högar av olika mynt staplade på varandra.
Högar av olika mynt. Foto av AlLes på Pixabay
Publicerad:
Uppdaterad:

I Sverige får många arv först senare i livet. Enligt Dagens Nyheter är den genomsnittliga arvtagaren 55 år gammal. Vid den åldern är bolånet ofta betalt, barnen har flyttat hemifrån och de mest ekonomiskt pressande åren ligger bakom många.

Förmögenheter växer medan ägarna blir äldre

40- och 50-talisterna har blivit Sveriges mest förmögna generation, och mycket av deras rikedom har skapats genom fastigheter och aktier. Oftast förblir kapitalet orört tills det överförs. Pension vid 67 års ålder är en betydelsefull faktor att ta hänsyn till i framtidsplaneringen.

Sparpsykologen Niklas Laninge på Opti berättar att han ofta träffar äldre kunder som är oroliga för att deras pengar inte ska räcka till livet ut. Enligt honom grundar sig denna rädsla ofta på en felaktig uppfattning.

En individ som går i pension med en miljon kronor investerade i aktier kan ha en uppfattning om att kapitalet successivt kommer att minska. Men tack vare avkastningen kan pengarna förbli nästan oförändrade fram till dödsfallet.

”När man är ung har man kanske tiden, men inte pengarna. Och när man blir äldre har man kanske pengarna, men inte hälsan”, säger Magnus Hjelmér, vardagsekonom på Ica-banken, till DN.

Svenskar använder mindre pengar med åren

Det betyder att mottagarna ibland får belopp de inte väntat sig. Problemet är att de ofta är 55–60 år när pengarna kommer. Då är behovet av en stor klumpsumma mindre än tidigare i livet.

Laninge påpekar också att många skulle föredra att spendera pengarna tillsammans med sina föräldrar istället för att få dem senare. I Sverige tenderar konsumtionen att minska med åldern, vilket innebär att kapitalet inte används lika snabbt som i länder med högre kostnader för äldreomsorg och vård. En ny undersökning visar att skatteåterbäring sparande har blivit allt mer centralt för svenska hushåll.

För att ge sammanhang till hur pengar fördelas i familjer finns också de allmänna arvsreglerna, som styr vem som ärver när någon dör.

Sparandet blir störst när livet är dyrast

Professor Mikael Elinder vid Uppsala universitet framhäver att många människor sparar som mest under perioden mellan 30 och 45 års ålder. Under denna tid är barnen små och boendekostnaderna är stora.

Samtidigt avsätts redan 18 procent av lönen till den allmänna pensionen. När man inkluderar tjänstepension och amorteringar blir det faktiska sparandet större än vad många inser.

Pensionsmyndigheten råder unga att i första hand bygga buffert och skaffa bostad före privat pensionssparande. Det gör att mycket av det framtida arvet formas långt innan pengarna faktiskt byter ägare.

Principen ”Die with zero” handlar om att använda resurser under livet i stället för att samla allt till slutet. För den som vill förstå hur lagens ordning fungerar kan arv och testamente i Sverige ge en översikt. Storskogen räknar med fler förvärv i år än i fjol, vilket kan påverka ekonomin.

Budskapet i DN:s genomgång är tydligt. Kapitalet följer inte alltid livets behov, och därför kommer arv ofta när mottagaren redan har hunnit bli medelålders.