Onsdag, torsdag, fredag: tre av världens största centralbanker lämnar räntebesked samma vecka, med en amerikansk höjning som huvudscenario och en japansk höjning till den högsta nivån på över 30 år. En vecka senare är det Riksbankens tur.
Veckan inleds med att Federal Reserve samlas tisdag och onsdag. Efter att den amerikanska inflationen i augusti steg till 3,4 procent i årstakt, med en kärninflation som ökade 0,3 procent på månaden, prissatte terminsmarknaden en höjning med nästan 90 procents sannolikhet, enligt CBS News med hänvisning till CME FedWatch. EY-Parthenons chefsekonom Greg Daco ändrade sin prognos samma dag: ”We are changing our Fed call from a hold to a 25bps hike at the FOMC meeting next week.” Styrräntan ligger i dag i intervallet 3,50–3,75 procent.
| Centralbank | Besked | Styrränta i dag | Förväntan inför mötet |
|---|---|---|---|
| Federal Reserve (USA) | onsdag 16 sep, kl 20.00 svensk tid | 3,50–3,75 % | Höjning med 0,25 procentenheter – omkring 90 procents sannolikhet enligt CME FedWatch efter augusti-KPI:n |
| Bank of England | torsdag 17 sep, kl 13.00 | 3,75 % | Oförändrad ränta väntas; tre av nio ledamöter röstade för höjning i juli |
| Bank of Japan | fredag 18 sep | 1,00 % | Höjning till 1,25 procent väntas, enligt bland andra ING |
| Riksbanken | torsdag 24 sep | – | Flera banker räknar med höjning i höst |
Storbritannien väntas avvakta, Japan höja
Bank of England lämnar besked på torsdag. Styrräntan är 3,75 procent och marknaden räknar med oförändrad ränta, även om tre av nio ledamöter i penningpolitiska kommittén redan i juli röstade för en höjning. Brittisk arbetsmarknadsstatistik på tisdag och inflation på onsdag kan påverka både omröstningen och signalerna om nästa steg.
Bank of Japan avslutar veckan på fredag. Centralbankschefen Kazuo Ueda öppnade i början av september för en höjning, och ING räknar i sin förhandsanalys med att räntan höjs från 1,00 till 1,25 procent, vilket vore den högsta nivån sedan mitten av 1990-talet. Bakom ligger reallöner som stiger, producentpriser upp 7 procent i årstakt och en inflation som enligt ING:s bedömning ligger kvar över 2 procent flera år framåt.
Vad det betyder för svenska räntor
ECB höjde redan i torsdags till 2,50 procent. Om Fed följer efter på onsdag är riktningen tydlig: världens stora centralbanker stramar åt samtidigt, drivna av energipriser och en inflation som inte faller tillbaka. För Riksbanken, som lämnar besked den 24 september, ökar det trycket – Danske Bank räknar med en höjning i november och SBAB med två höjningar i höst, enligt tidigare rapportering i Finanstidning.
För hushållen syns effekten först i de bundna bolåneräntorna, som följer marknadsräntorna och redan stigit. Den rörliga räntan följer Riksbanken med några veckors fördröjning. Kronan är den andra kanalen: stiger räntorna snabbare i USA än i Sverige försvagas kronan, vilket gör importerade varor dyrare och i sin tur talar för att Riksbanken höjer. Veckans tre besked är därför inte bara utländska nyheter – de sätter ramen för det svenska beslutet veckan därpå.
