Hoppa till innehållet

Ubåtsmissiler i Japans budget – 325 miljoner dollar till forskning

En missil avfyras från en ubåt och stiger mot himlen.
Foto av Ministry of Defence of the Russian Federation via Wikimedia Commons (CC BY 4.0)
Publicerad:
Uppdaterad:

Japan vill lägga cirka 325 miljoner dollar på forskning om ubåtsmissiler och vertikala uppskjutningssystem under vattnet. Planen ingår i försvarsministeriets budgetförslag för räkenskapsåret 2027 och ska ge landet en mer mobil och svårupptäckt långdistansförmåga.

I slutet av augusti presenterades budgetförslaget. Det inkluderar även forskning kring långdistansmissiluppskjutningsmoduler avsedda för obemannade undervattensfarkoster, UUV, vilket indikerar att Tokyo avser att diversifiera plattformarna bortom nuvarande ubåtar. Läs mer om hur japanska räntan på 30-årshögsta redan påverkar marknaderna.

De avsedda vapnen ska kunna nå hypersonisk hastighet, vilket innebär över Mach 5. Detta motsvarar ungefär 6 125 km/timme. Japan har ännu inte offentliggjort information om missilens räckvidd, storlek, motorkonfiguration eller stridsspets.

Militärens bedömning är att kombinationen av hög fart och en dold uppskjutningsplattform gör systemet svårt att möta. Motståndare måste då både hitta ubåten före avfyrning och stoppa missilen efteråt. Den typen av teknik ligger nära den utveckling som beskrivs i rapporteringen om ubåtsmissiler mot IS.

Utveckling av vertikala uppskjutningssystem

Genom att införa ett vertikalt system kan japanska ubåtar få en mer omfattande funktion än tidigare. Torpedrör begränsar storleken och avfyrningsmetoderna för missiler, medan vertikala schakt kan hysa större vapen och ge mer utrymme för motorer, vilket potentiellt kan öka räckvidden. Trots detta ska torpedrören fortsatt användas i ubåts- och ytstrid. Att implementera ett särskilt VLS-system skulle kunna avsevärt bredda japanska ubåtars kapacitet för långdistansangrepp.

Investeringar i avancerad teknik

Japan investerar också i sensornätverk, rymdbaserad övervakning, satellitdatabehandling med stöd av artificiell intelligens samt kommunikationssystem. Målet är att identifiera mål på avstånd och överföra information om dessa till skjutplattformarna. Dessa funktioner är avgörande för att möjliggöra långdistansvapenoperationer och att etablera mer spridda skjutpositioner utan att sätta besättningen i fara.