Den japanska räntan nådde på tisdagen sin högsta nivå sedan september 1996, med tioåringen på 2,945 procent. Denna förändring väcker frågor kring vad en förändring i en av de mest betydelsefulla obligationsmarknaderna globalt kan innebära för lån, aktier och kapitalflöden.
Den senaste utvecklingen sammanfaller med att den amerikanska tioårsräntan ligger runt 4,7 procent. Samtidigt har den amerikanska 30-årsräntan nått 5,321 procent, vilket är den högsta nivån sedan 2007, enligt Reuters. Japans tioåriga statsobligation har därmed blivit en tydlig indikator på hur snabbt omständigheterna kan förändras.
Japanska räntan bryter en lång period av låga nivåer
Uppgången kan tillskrivas en ökad oro för inflation samt förväntningar om att Bank of Japan kan höja styrräntan redan i september. Den observerade rörelsen har inte dämpats av stödköpen av yen från den amerikanska Fed som genomfördes förra veckan.
Även de riktigt långa löptiderna har rört sig uppåt. 30-årsräntan i Japan nådde 4,115 procent. Det är en nivå som markerar hur långt bort landet har rört sig från årtionden av extremt låga räntor.
The Economist har analyserat vilka effekter förändringen kan få för världsekonomin när japanskt kapital kan ge högre avkastning på hemmaplan.
Obligationsoron är inte begränsad till Tokyo
Ed Yardeni, en erfaren strateg, varnar för att de så kallade “bond vigilantes” kan återkomma när amerikanska räntor närmar sig 5 procent, enligt Bloomberg. Detta refererar till obligationsinvesterare som säljer statspapper när de bedömer att finanspolitiken eller inflationen har blivit för riskabel.
Utmaningen sträcker sig längre än bara Japan och USA. Stora budgetunderskott och ett växande finansieringsbehov från AI-företag konkurrerar om det tillgängliga kapitalet. Enligt Reuters kan högre realräntor göra obligationer mer attraktiva än aktier, vilket i sin tur kan påverka investeringar och tillväxt negativt på längre sikt.
Den utvecklingen är också skälet till att marknaden följer japanska räntor på 30-årshögsta så nära. När en stor obligationsmarknad rör sig snabbt får det ofta följder långt utanför landets gränser.
Svenska bolån och Stockholmsbörsen kan påverkas
För svenska bolåntagare betyder uppgången inte att räntorna automatiskt stiger. Men bankerna finansierar omkring 70 procent av bolånen med säkerställda obligationer, enligt Riksbanken, och högre marknadsräntor gör den finansieringen dyrare.
Rörelsen är mest påtaglig för bundna bolån. Rörliga tremånadersräntor påverkas i högre grad av korta marknadsräntor och Riksbankens styrränta. I juni var den genomsnittliga räntan på nya svenska bolån 2,80 procent, enligt SCB. För den som vill förstå hur ränteläget påverkar hushållen finns även vår genomgång av bundet bolån.
Även Stockholmsbörsen kan få känna av högre obligationsräntor. De höjer avkastningskravet på aktier och minskar värdet av framtida vinster i dagens pengar. Särskilt utsatta är tillväxtbolag med höga värderingar och fastighetsbolag med stora skulder.
Riksbanken varnade redan under våren för att fastighetssektorn är känslig för stigande marknadsräntor och att ytterligare höjningar kan påverka bolagens räntetäckningsgrader negativt. Därför är utvecklingen i Tokyo av stor vikt även för svenska investerare.
