AI i HR kan göra arbetet snabbare, men ny forskning från Mälardalens universitet visar också nya risker. Tekniken påverkar arbetsbelastning, ansvar och samarbeten i flera branscher. Resultaten ska hjälpa arbetsgivare och chefer att införa systemen på ett mer hållbart sätt.
Eva Lindell, forskare vid Mälardalens universitet, säger att frågan inte bara handlar om teknik. ”AI kan vara ett värdefullt stöd i HR-arbetet, men våra resultat visar att tekniken också påverkar hur människor samarbetar, fattar beslut och upplever sitt arbete. Därför behöver AI ses som en arbetsmiljöfråga, inte bara som en teknisk lösning”, säger hon.
Forskningen omfattar flera branscher
Studien har genomförts i samarbete med Rachael Tripney Berglund, Klara Regnö, Jessica Wesstrand och Anna Launberg. Inom privat sektor har forskarna undersökt HR-arbete, vilket inkluderar områden som utbildning, IT, bank och finans, fordonsindustri samt tillverkningsindustri och konsultverksamhet.
De har genomfört analyser av olika system som baseras på AI. Detta inkluderar system för urval och rekrytering, beslutsstöd, HR-analyser, generativ AI för textproduktion och kommunikation, samt automatiserade administrativa lösningar och chattbotar.
Flera av systemen används fortfarande som individuella hjälpmedel. De är alltså inte alltid fullt inbyggda i organisationernas arbetssätt.
Belastning och ansvar förändras
Projektets huvudfokus handlar om teknologi och dess inverkan på arbetsmiljön. Forskarna framhäver att AI i hög grad används för att effektivisera arbetsflöden, hantera stora informationsmängder och stödja beslutsfattande.
De ser också baksidor. AI kan leda till högre arbetsintensitet, osäkerhet kring ansvar och mindre kollegialt samspel. Här finns en tydlig koppling till AI-termer förklarade, där begreppen kring tekniken förklaras mer i detalj.
Eva Lindell framhäver att ansvar och kontroll kan förändras när arbetsuppgifter utförs med hjälp av AI eller automatiseras. Hon påpekar även att mänskliga relationer kan påverkas när tekniska lösningar tar över vissa arbetsmoment.
”När AI tar över vissa kognitiva arbetsuppgifter förändras förutsättningarna för kollegialt samspel. Det kan minska det vardagliga erfarenhetsutbytet mellan medarbetare, samtidigt som det ställer nya krav på reflektion och samordning”, säger hon.
Skam och osäkerhet i vardagen
Forskargruppen har också noterat mer subtila effekter. Detta inkluderar osäkerhet och ambivalens kring aspekter som teknisk kompetens, effektivitet och användning av AI.
Vissa medarbetare kan uppleva en viss skam när de använder AI i sina dagliga arbetsuppgifter, och kan känna att de fuskar. Andra kan ha en känsla av skam över att de ännu inte har lärt sig att använda teknologin.
Eva Lindell betonar att arbetsplatser behöver öppen dialog och möjlighet till kunskap och kompetensutveckling. Tydliga förväntningar kring användningen är också viktiga.
Det här är en fråga som också berör andra delar av arbetslivet, inte minst när företag försöker införa nya digitala verktyg. I den utvecklingen spelar även artificiell intelligens i hemmet roll för hur människor vänjer sig vid tekniken i vardagen.
Utbildningsmaterial ska stötta arbetsplatser
Projektet har utvecklat ett digitalt utbildningsmaterial som innehåller reflektionsfrågor. Detta material syftar till att främja dialog och lärande kring AI i arbetslivet.
Forskarna anser att resultaten kan vara betydelsefulla för arbetsgivare, HR-funktioner, chefer och arbetstagarorganisationer som står inför förändringar. Den insamlade kunskapen kan bidra till mer effektiva riskbedömningar, en tydligare ansvarsfördelning och mer genomtänkta förändringsprocesser.
”Det är viktigt att diskutera hur AI påverkar arbetets innehåll och inte enbart fokusera på effektivisering. För att tekniken ska bli en resurs behöver organisationer också uppmärksamma de arbetsmiljömässiga konsekvenserna”, säger Eva Lindell.
För den som vill se hur andra aktörer beskriver nyttan med tekniken finns också extern vägledning om AI för HR och hur den kan användas i rekrytering och utbildning.
Tre råd till chefer och HR
Forskarna ger tre rekommendationer till organisationer som planerar att implementera AI i sina processer. För det första bör teknologin betraktas som en arbetsmiljöfråga, snarare än enbart som en teknisk fråga.
För det andra behövs tydlighet kring ansvar, roller, uppföljning och kvalitetssäkring. Det gäller särskilt när beslut fattas med stöd av automatiserade system.
För det tredje behöver arbetsplatser skapa möjligheter för dialog och reflektion. Genom att diskutera när AI är lämpligt att använda och när mänskligt omdöme bör styra, kan man minska osäkerhet och skam.
Projektet heter ”Intelligent automatisering av mellanmänskliga relationer i Human Resource-arbete”. Det har finansierats av Afa Försäkring och ingår i ett flerårigt FoU-program som nyligen avslutats.
Afa Försäkring investerar varje år 150 miljoner kronor i forskning och utveckling inom arbetsmiljö och hälsa. Bolaget ägs av LO, Svenskt Näringsliv och PTK.
