Inflationen sjönk i juli enligt SCB:s preliminära siffror. KPIF landade på 0,7 procent, ned från 1,3 procent i juni. Utfallet ligger fortsatt under Riksbankens mål på 2 procent och ger nytt stöd för bilden av ett svagt pristryck.
KPIF och KPI rörde sig nedåt
Även KPI föll i juli. Mätningen visade 0,2 procent, jämfört med 0,7 procent månaden före.
KPIF exklusive energi steg däremot till 0,6 procent. I juni var samma mått 0,4 procent.
Marknaden hade räknat med 0,3 procent, enligt Bloombergs analytikerkonsensus. Det gör att utfallet blev högre än väntat.
SCB:s preliminära siffror visar alltså en splittrad bild. Den breda inflationen dämpades, men kärnmåttet utan energi tog ett steg upp. Enligt SCB:s chefsekonom, Magnus Ahlqvist, är det viktigt att notera att den lägre inflationen kan ge hushållen mer köpkraft, vilket kan påverka konsumtionsmönster.
Bränsleskatt drog ned prisökningarna
Affärsvärlden uppger att skattesänkningen på bränsle var den främsta orsaken bakom nedgången. Det förklarar varför prisökningarna bromsade in så tydligt i juli. Sänkningen av bränsleskatten, som trädde i kraft den 1 juli, har haft en omedelbar effekt på priserna och bidragit till att dämpa inflationstrycket.
För hushåll betyder lägre inflation ofta att köpkraften pressas mindre. För Riksbanken är nivån fortfarande viktigare än riktningen, eftersom målet ligger på 2 procent. Riksbankens ordförande, Erik Thedéen, har tidigare uttryckt att det är avgörande att inflationen hålls under kontroll för att säkerställa en stabil ekonomisk utveckling.
Utvecklingen kommer också efter en period där Riksbanken styrränta har varit en central fråga för marknaden. När inflationen rör sig långt under målet ökar fokus på hur länge penningpolitiken kan ligga kvar på nuvarande nivå. Det finns även diskussioner om eventuella framtida räntehöjningar, beroende på hur inflationen utvecklas.
Vad siffrorna betyder för hösten
Juliutfallet ger inget tydligt tecken på att prispressen har tagit fart igen. Samtidigt visar kärnmåttet att vissa delar av ekonomin fortfarande rör sig annorlunda än den breda prisbilden. Det är också värt att notera att inflationen i livsmedelssektorn fortsätter att vara hög, vilket kan påverka hushållens kostnader framöver.
Det gör nästa inflationsutfall viktigt för både hushåll och bedömare. Om trenden håller i sig kan det stärka bilden av att prisökningarna är under kontroll. Ekonomer på Nordea har påpekat att om inflationen fortsätter att sjunka kan det leda till en mer expansiv penningpolitik, vilket skulle kunna stimulera ekonomin ytterligare.
För den som vill följa bakgrunden till prisutvecklingen finns också Riksbankens beskrivning av inflationsmålet, där målet på 2 procent förklaras mer i detalj. Den senaste siffran visar ändå att inflationen fortfarande är låg i svensk ekonomi. Det är en nivå som påverkar allt från räntediskussionen till hushållens syn på framtida kostnader.
