Oljepriserna föll för tredje handelsdagen i rad den 18 september. WTI låg då på 100,6 dollar per fat och Brent på 102,8 dollar. Fallet kom trots nya spänningar i Mellanöstern och visar hur snabbt marknaden har börjat bortse från hot om större störningar.
Klockan 19.00 hade WTI-råoljan minskat med 1,25 procent, medan Brent sjönk med 1,93 procent. Terminskontrakten för WTI med leverans i oktober föll ännu mer, med en nedgång på 5,3 procent till 95,7 dollar per fat. Oljan mot 100 dollar efter attackerna i Gulfen, så mycket av litern är råolja
Marknaden visade en svag reaktion på de fortsatta striderna mellan Houthi-styrkorna i Jemen och Saudiarabien. Även om händelserna den 17 september skapade oro för en större konflikt, resulterade de inte i samma prisökning som tidigare. Istället minskade rädslan när det rapporterades att Saudiarabien ökade sin råoljeleverans till raffinaderier i Asien genom fartyg-till-fartyg-överföringar utanför Sohars kust i Oman.
Saudiarabien och andra producenter dämpar effekten
Tidigare hade oljepriserna nått den högsta nivån på cirka fyra månader. Detta inträffade efter att produktionen vid Yanbu, Saudiarabiens exportcentrum i Röda havet, avbröts och landet stoppade vissa leveranser till europeiska marknader. För närvarande arbetar Saudiarabien på att återfå ungefär hälften av sin pipelinekapacitet efter att infrastrukturen utsattes för attacker förra veckan.
Riskerna i Hormuzsundet finns kvar. Den 18 september meddelade Irans Islamiska revolutionsgardet att en togolesiskflaggad oljetanker hade beslagtagits. Trots det har marknaden under de senaste månaderna visat att oljepriserna ofta faller tillbaka snabbt när de passerar 100 dollar per fat.
För den som följer råvaror är det ett viktigt skifte. Råvarumarknaden har blivit mer känslig för hur mycket faktisk olja som försvinner än för rubriker om konflikt.
Varningarna om 150 och 372 dollar slog inte in
Utvecklingen strider mot flera mycket höga förutsägelser. I slutet av mars uttryckte Paul Krugman en varning om att oljepriserna skulle kunna stiga till mellan 155 och 372 dollar per fat om Iran blockerade Hormuzsundet. Han påpekade även risken för allvarlig recession och inflation om priserna översteg 200 dollar.
Enligt bedömare på CEPR:s webbplats kan WTI nå upp till 167 dollar per fat om militära insatser skulle leda till att 20 procent av utbudet slås ut. Goldman Sachs har också nämnt att Brent-olja kan överstiga 130 dollar per fat. Bank of America har förutspått en topp på 150 dollar per fat, medan S&P Global Energy nämnt 120 dollar per fat.
Det som hände i stället var att marknaden snabbt hittade nya vägar och nya volymer. USA har genomfört omfattande flyganfall mot Irans kustområden och muddrat en vattenväg nära Oman för att underlätta sjöfarten. Gulfstaterna använder också egna statliga fartyg och flyttar oljan vidare i säkrare vatten.
För läsare som vill följa prisrörelserna finns även aktuella nivåer hos oljepriset hos Avanza.
Utbud, efterfrågan och nya rörledningar
En viktig förklaring är att utbudet har blivit större. Rekordproduktion i USA har vägt upp förlusterna, och länder utanför OPEC+ som Brasilien, Guyana och Kanada har också ökat sin produktion. USA har dessutom slutit avtal om högre produktion med Venezuela och släppt olja från sin strategiska petroleumreserv.
På efterfrågesidan har den globala återhämtningen tappat fart, särskilt i Kina. Samtidigt har övergången till grön energi pressat ned råoljekonsumtionen. Det har skapat en buffert som gör att oljepriserna inte reagerar lika kraftigt som tidigare.
Gulfstaterna försöker också minska sitt beroende av Hormuzsundet. Saudiarabien använder sin 1 200 km långa öst-västliga rörledning till Yanbu fullt ut och höjer kapaciteten till 7 miljoner fat per dag. Landet överväger dessutom att bygga ut med ytterligare 1–2 miljoner fat per dag.
Förenade Arabemiraten påbörjar utbyggnaden av Habshan-Fujairah-rörledningen. Denna utbyggnad förväntas öka exportkapaciteten via förbifarten från cirka 1,8 miljoner fat till 3,6 miljoner fat per dag fram till 2027. Samtidigt samarbetar Irak med Chevron och en partner från Qatar för att utvidga sina norra rörledningar mot Medelhavet. Villaeffekten: nytt stöd för energieffektivisering av småhusägare 2026
Enligt oljepriset idag följer många investerare nu främst hur mycket kapacitet som faktiskt kan ersätta störningar. Det är den skillnaden som avgör om nästa chock blir kortvarig eller långvarig.
Baker Institute har föreslagit en Gulf Super Express Pipeline, som skulle ha en kapacitet på 10 miljoner fat per dag till Omans kust. Det är dock värt att notera att detta förslag fortfarande är i studiefasen och inte en färdigställd ledning.
Helhetsbilden är att geopolitiska konflikter fortfarande kan lyfta oljepriserna snabbt. Men effekten blir kortare när marknaden ser att utbudet kan styras om och att efterfrågan inte längre växer lika starkt.
Hormuzsundet står för 20 % av den globala leveransen.
