Bolånetak förändras: vad betyder det för din privatekonomi?
Stora förändringar för bolånetak och amorteringskrav
Regeringen har nyligen presenterat ett förslag som kan förändra spelplanen för många hushåll på bostadsmarknaden. Med ett höjt bolånetak och slopat skärpt amorteringskrav vill man göra det lättare för fler att äga sitt boende och skapa ett mer långsiktigt och tydligt regelverk kring bostadslån. För mer information om dessa förändringar, se Förslag på höjt bolånetak och slopande av skärpt amorteringskrav.
Ny lag ersätter gamla regler
Förslaget innebär att en ny lag om bostadskrediter ska ersätta Finansinspektionens nuvarande regler. Syftet är att skapa transparens och långsiktighet, där lagstiftningen sätter ramarna för bolån och amorteringar.
Slopat amorteringskrav ger lägre månadskostnad
En av de största nyheterna är att det skärpta amorteringskravet tas bort. Idag måste hushåll som lånar mer än 4,5 gånger sin bruttoinkomst amortera minst 1 procent extra per år. Om förslaget går igenom försvinner detta krav, vilket innebär att många hushåll får lägre boendekostnader varje månad. Läs mer om de nya reglerna som träder i kraft den 1 april här.
Höjt bolånetak – mindre kontantinsats krävs
Bolånetaket föreslås höjas från 85 till 90 procent av bostadens marknadsvärde. Det betyder att kontantinsatsen minskar från 15 till 10 procent. För förstagångsköpare och hushåll med mindre sparkapital kan detta vara avgörande för att kunna köpa en bostad. För ytterligare detaljer, se Nya regler för bolån 2026 – det här gäller.
Förstagångsköpare och barnfamiljer gynnas
För unga och nya köpare innebär det höjda bolånetaket att tiden det tar att spara ihop till kontantinsatsen kan kortas med 2–4 år. Barnfamiljer med höga lån kan se sina månadskostnader minska med flera tusenlappar, vilket ger större ekonomiskt utrymme i vardagen. För mer information om hur dessa förändringar påverkar unga köpare, se Bolåneregler förändrar bostadsmarknaden – så påverkas unga köpare.
Stramare regler för tilläggslån
Samtidigt föreslås hårdare regler för tilläggslån. Belåningsgraden för sådana lån får maximalt vara 80 procent, och bostaden får bara omvärderas vart femte år för att utöka låneutrymmet. Detta ska motverka att hushåll successivt ökar sin skuldsättning i takt med stigande bostadspriser.
Riksbanken får större ansvar
En annan viktig del av förslaget är att Riksbanken får en starkare roll i att övervaka den finansiella stabiliteten. Bland annat ska de ta över ansvaret för det kontracykliska buffertvärdet, vilket ska bidra till ett stabilare banksystem.
När kan förändringarna träda i kraft?
Om förslaget godkänns är planen att de nya reglerna börjar gälla den 1 april 2026. Fram till dess ska lagrådsremissen behandlas vidare i den lagstiftande processen. För mer information om tidslinjen, se Bolåneregler förändras – så påverkas du av nya bolåneregler 2026.
Faq om bolånetak förändras
Vad innebär det höjda bolånetaket för mig?
Du kan låna upp till 90 procent av bostadens värde, vilket sänker kravet på kontantinsats till 10 procent.
Vilka hushåll påverkas mest av slopat amorteringskrav?
Främst hushåll med höga lån i förhållande till inkomsten, exempelvis barnfamiljer och förstagångsköpare i storstäder.
När börjar de nya reglerna gälla?
De föreslås träda i kraft den 1 april 2026, om riksdagen godkänner förslaget.
Hur påverkas möjligheten att ta tilläggslån?
Det blir svårare att ta tilläggslån, då belåningsgraden sänks och omvärdering av bostaden begränsas till vart femte år.
Varför får Riksbanken större ansvar?
För att stärka den finansiella stabiliteten och samla viktiga tillsynsverktyg hos en aktör.
