Bildkälla: riksdagens pressbild https://bilder.riksdagen.se/publishedmedia/vsofi21b0c45bpbpkvz2/riksdagshuset-mars.jpg (sida: https://www.riksdagen.se/sv/kontakt-och-besok/press/pressbilder/). Villkor: får endast användas i sammanhang där riksdagen och riksdagens arbete beskrivs. Foto: Camilla Svensk/Sveriges riksdag. Ta bort detta stycke före publicering.
Sverige styrs sedan torsdagen av en övergångsregering. Statsminister Ulf Kristersson (M) begärde den 17 september att bli entledigad, sedan rösträkningen efter valet den 13 september visat att Socialdemokraterna, Vänsterpartiet, Miljöpartiet och Centerpartiet tillsammans får 176 mandat mot 173 för Moderaterna, Sverigedemokraterna, Kristdemokraterna och Liberalerna, enligt SVT:s valresultattjänst. Talman Andreas Norlén beviljade begäran och inledde samma dag arbetet med att ta fram ett förslag till ny statsminister, enligt riksdagens meddelande.
Under fredagen den 18 september träffade talmannen företrädare för de sju övriga riksdagspartierna i tur och ordning, med start klockan 10.00 med Socialdemokraterna och avslutning klockan 14.00 med Liberalerna, enligt riksdagens schema. Därefter skulle talmannen överlägga med vice talmännen och hålla pressträff tidigast klockan 15.30. S-ledaren Magdalena Andersson sade efter sitt möte att hon står redo att börja arbetet med att bilda regering om hon får ett sonderingsuppdrag, och att hon i så fall vill tala med sex partiledare, rapporterade SVT och TV4.
För hushåll, företag och marknad är den avgörande frågan inte vem som tar över Rosenbad, utan när – och vad som händer med de ekonomiska beslut som nu står på paus.
Så ser tidsplanen ut
Tidslinje: från val till budget
- 13 septemberRiksdagsval. Preliminärt resultat: S, V, MP och C 176 mandat, M, SD, KD och L 173 mandat.
- 17 septemberSamtliga 6 626 valdistrikt räknade. Ulf Kristersson begär sitt entledigande; talmannen beviljar och regeringen blir övergångsregering.
- 18 septemberTalmannen samtalar enskilt med partiföreträdare 10.00–14.00, överlägger med vice talmännen och håller pressträff tidigast 15.30.
- 24 septemberRiksbanken publicerar sitt räntebesked och en ny penningpolitisk rapport.
- 28 septemberUpprop i den nyvalda riksdagen klockan 11.00 och val av talman. Den allmänna motionstiden börjar.
- 29 septemberRiksmötet öppnas. Tidigast då kan talmannen lägga fram ett förslag till statsminister (riksdagen kan enligt regeringen.se tidigast välja ny statsminister efter riksmötets öppnande under vecka 40).
- Inom fyra dagar efter förslagetRiksdagen röstar om talmannens statsministerkandidat. Förslaget godkänns om inte fler än hälften av ledamöterna (175) röstar emot. Talmannen får göra fyra försök.
- Senast 30 september och 30 novemberDen tillfälliga sänkningen av drivmedelsskatten till EU:s miniminivå löper ut den 30 september, och den extra sänkningen av koldioxidskatten på bensin och diesel den 30 november.
- Tre veckor efter tillträdet, senast 12 novemberBudgetpropositionen för 2027 ska lämnas senast tre veckor efter att en ny regering tillträtt – men enligt riksdagsordningen aldrig senare än den 15 november, eller den torsdag som infaller närmast före om den 15:e är en helgdag. I år är 15 november en söndag, vilket ger sista dag torsdagen den 12 november.
- 1 januari 2027Nytt budgetår. Finns ingen beslutad budget kan riksdagen enligt regeringsformen besluta om provisoriska anslag tills en budget är på plats.
Data: riksdagen.se, regeringen.se, regeringsformen 6 och 9 kap., riksdagsordningen tilläggsbestämmelse 9.5.1, Riksbanken, Skatteverket, SVT:s valresultattjänst.
Budgeten: tre veckor – eller till den 12 november
Normalt ska budgetpropositionen lämnas senast den 20 september. Valår gäller en annan regel. Riksdagsordningens tilläggsbestämmelse 9.5.1 anger att budgeten då ska lämnas “tre veckor efter det att en ny regering har tillträtt, om ett regeringsskifte har ägt rum”, men aldrig senare än den 15 november – eller, när den dagen infaller på en fredag till söndag, den torsdag som ligger närmast före. Eftersom den 15 november 2026 är en söndag blir den bortre gränsen torsdagen den 12 november.
Tillträder en ny regering i början av oktober måste den alltså lämna sin budget redan i slutet av oktober. Drar regeringsbildningen ut på tiden hamnar man vid 12 november – och skulle Sverige fortfarande sakna en ny regering då, tvingas övergångsregeringen lämna en budget.
Det har hänt förr. Hösten 2018 lämnade Stefan Löfvens övergångsregering budgetpropositionen för 2019 den 15 november. Den utgick från den budget riksdagen redan beslutat för 2018, med generella uppräkningar av anslagen och enbart förslag som bedömdes vara politiskt okontroversiella, och regeringen avstod från att presentera någon politisk inriktning, enligt finansutskottets betänkande om statens budget 2019. Riksdagen kan sedan ändra en sådan budget genom att rösta igenom ett annat förslag.
Faktaruta: Så fungerar en övergångsregering
- Vad är det? När statsministern entledigas entledigas hela regeringen, men statsråden sitter kvar tills en ny regering har tillträtt (regeringsformen 6 kap. 11 §).
- Vad får den göra? Enligt regeringen.se fattar en övergångsregering “främst beslut i löpande eller brådskande ärenden”. Den enda uttryckliga begränsningen i grundlagen är att den inte får besluta om extra val.
- Praxis: Övergångsregeringar brukar avstå från politiskt kontroversiella förslag och beslut, och besvarar i regel inte interpellationer och frågor från riksdagsledamöter, enligt riksdagens och SVT:s beskrivningar.
- Budget: Om ingen ny regering hunnit tillträda i tid måste övergångsregeringen lämna budgetpropositionen senast den 12 november 2026. 2018 gjordes det med en “avskalad” budget utan nya reformer.
- Om ingen budget finns 1 januari: Riksdagen kan besluta om anslag för tiden fram till dess att en budget är beslutad (regeringsformen 9 kap. 5 §).
- Om talmannens förslag fälls: Talmannen kan lägga fram fyra förslag. Fälls alla fyra avbryts processen och extra val ska hållas inom tre månader, om inte ordinarie val ändå är nära.
Förslagen som ligger i vågskålen
Det mest handfasta för hushållen är drivmedelsskatten. Regeringen sänkte den 1 maj skatten på bensin och diesel till EU:s miniminivå – cirka 1 krona per liter bensin och 40 öre per liter diesel inklusive moms – till och med den 30 september, enligt Finansdepartementet. Från den 1 juli gäller därutöver en tillfälligt sänkt koldioxidskatt med 2 kronor och 40 öre per liter, vilket enligt regeringen motsvarar omkring 3 kronor per liter vid pumpen vid fullt genomslag, till och med den 30 november, enligt Skatteverket. Vad som gäller från den 1 december är därmed en fråga för den regering som då sitter.
Den avgående regeringen har dessutom skickat flera skatteförslag på remiss inför budgeten för 2027, enligt Finansdepartementets sammanställning från maj: att slopa den årliga indexeringen av energiskatten på el och frysa den på 36,0 öre per kilowattimme 2027, att förstärka jobbskatteavdraget för seniorer med totalt cirka 460 miljoner kronor (i snitt cirka 1 600 kronor per år) samtidigt som åldersgränsen höjs från 66 till 67 år, samt förlängd skattenedsättning på jordbruksdiesel. Inget av detta är beslutat, och det står nu en ny regering fritt att lägga förslagen i budgeten, ändra dem eller stryka dem.
Till det kommer vallöftena. Moderaterna gick till val på “5 000 kronor mer per månad för en vanlig barnfamilj” genom sänkta skatter, enligt partiets valmanifest, och på att göra de första 500 000 kronorna på investeringssparkonto (ISK) skattefria, upp från dagens 300 000 kronor, till en kostnad som partiet uppskattar till cirka 3,5 miljarder kronor per år. Socialdemokraterna har enligt sitt valmanifest i stället lovat höjda barn- och studiebidrag genom extra tillägg till sommar och jul, avgiftsfri tandvård för unga och en tillfällig skatt på vad partiet kallar bankernas övervinster – ett förslag som Centerpartiet sagt nej till, enligt sammanställningar från bland annat E55 och Valhub.
| Förslag | Vem | Belopp/innehåll | Status |
|---|---|---|---|
| Sänkt drivmedelsskatt till EU:s miniminivå | Avgående regeringen (beslutad) | Ca 1 kr/l bensin, ca 0,40 kr/l diesel inkl. moms | Gäller 1 maj–30 sep 2026, löper ut |
| Tillfälligt sänkt koldioxidskatt på bensin och diesel | Avgående regeringen (beslutad) | 2,40 kr/l (ca 3 kr/l vid pump inkl. moms) | Gäller 1 jul–30 nov 2026, löper ut |
| Slopad indexering av elskatten | Avgående regeringen (remiss) | Frysning på 36,0 öre/kWh från 1 jan 2027 | Ej beslutat – kräver plats i budgeten för 2027 |
| Förstärkt jobbskatteavdrag för seniorer | Avgående regeringen (remiss) | Ca 460 mkr totalt, ca 1 600 kr/år per person; åldersgräns 66→67 år | Ej beslutat – kräver plats i budgeten för 2027 |
| Skattefritt ISK-sparande upp till 500 000 kr | Moderaterna (vallöfte) | Från 300 000 kr i dag; ca 3,5 mdr kr/år enligt M | Osäkert – saknar stöd i det rödgröna blocket enligt E55 |
| “5 000 kr mer per månad för en vanlig barnfamilj” | Moderaterna (vallöfte) | Sänkt skatt på arbete och pension, “i takt med att det finns ekonomiskt utrymme” | Beror på regeringsbildningen |
| Höjda barn- och studiebidrag (sommar- och jultillägg) | Socialdemokraterna (vallöfte) | Belopp ej preciserat i manifestet | Beror på regeringsbildningen |
| Tillfällig skatt på bankernas “övervinster” | Socialdemokraterna (vallöfte) | Nivå ej preciserad | V och MP för, C emot enligt E55 |
| Avgiftsfri tandvård för unga | Socialdemokraterna (vallöfte) | Åldersgrupp 19–23 år enligt manifestet | Beror på regeringsbildningen |
Riksbanken och marknaden
Finansmarknaden har hittills tagit valutgången med ro. På måndagen efter valet försvagades kronan med några ören mot både euron och dollarn, och Stockholmsbörsen sjönk, men rörelserna förklarades främst av oro för amerikanska räntor, höga energipriser och nedgångar i teknik- och verkstadsaktier, enligt Börskollen. Placera rapporterade att strateger på Avanza, Nordnet och Montrose inte såg några tecken på att sparare positionerade sig för det ena eller andra regeringsalternativet.
Riksbanken lämnade styrräntan oförändrad på 1,75 procent vid mötet den 20 augusti. I pressmeddelandet konstaterade direktionen att “BNP-tillväxten har utvecklats starkare än prognosen och stämningsläget i ekonomin har förbättrats tydligt” och att “sannolikheten för en räntehöjning senare i år kvarstår”. Nästa räntebesked kommer den 24 september, mitt under regeringsbildningen. Riksbanken pekade samtidigt på att den underliggande inflationen, rensad för energipriser och de tillfälliga finanspolitiska åtgärderna, ligger relativt nära 2 procent – ett tecken på att de tillfälliga skatteåtgärderna för närvarande påverkar den uppmätta inflationen.
SEB-ekonomen Robert Bergqvist varnade inför valet, enligt Dagens PS, för en utdragen regeringsbildning i ett läge där omvärlden förändras snabbt, och bedömde att smärtgränsen för marknaden ligger vid ungefär tre till fyra månader om Riksbanken skulle börja oroa sig för importerad inflation via en svagare krona.
Vad händer nu?
Det närmaste steget är talmannens besked om vem som får sondera. Går processen lika snabbt som 2022, då en ny regering tillträdde drygt fem veckor efter valet, kan en ny regering vara på plats i oktober och budgeten för 2027 lämnas i slutet av oktober eller början av november. Går det som 2018, då regeringsbildningen tog över fyra månader, blir det övergångsregeringen som lämnar en avskalad budget den 12 november, och den riktiga ekonomiska politiken för 2027 skjuts till en ändringsbudget under våren.
För hushållen betyder det att besked om drivmedelsskatten efter den 30 november, elskatten 2027 och eventuella nya bidrag eller skattesänkningar dröjer minst några veckor – och att den som planerar sin privatekonomi bör räkna med dagens regler tills något annat är beslutat.
