På söndag, den 13 september, är det riksdagsval. För hushåll och sparare skiljer sig partierna åt på flera punkter som direkt påverkar plånboken: hur mycket som får sparas skattefritt på ISK, om bankerna ska få en ny skatt, hur inkomstskatten ska ändras och vad som händer med skatten vid en bostadsförsäljning. Här är partiernas besked, fråga för fråga.
Förtidsröstningen pågår sedan den 26 augusti och avslutas på valdagen, enligt Valmyndigheten. Nedan går vi igenom vad de åtta riksdagspartierna har sagt om fem skattefrågor som berör sparande och boende. Vi har utgått från partiernas egna valmanifest och webbplatser och stämt av mot oberoende rapportering. Där ett parti inte har presenterat något förslag skriver vi det – hellre än att gissa.
ISK: 50 000, 300 000, 400 000 eller 500 000 kronor?
Sedan den 1 januari 2026 är de första 300 000 kronorna på investeringssparkonto och kapitalförsäkring skattefria. Schablonskatten för 2026 är 1,065 procent på kapital över gränsen, enligt Skatteverket och beräkningar från SEB och Nordnet. Omkring 4,2 miljoner svenskar har ett ISK, med ett mediansparande på 96 000 kronor, uppger Börskollen.
Här finns den tydligaste skiljelinjen. Moderaterna och Liberalerna vill höja det skattefria beloppet till 500 000 kronor. Moderaterna motiverar det i sitt valmanifest med att underlätta sparande till kontantinsatsen. Liberalerna skriver i sitt manifest att man ska kunna spara upp till en halv miljon kronor skattefritt.
Socialdemokraterna, Sverigedemokraterna, Kristdemokraterna och Miljöpartiet vill behålla dagens 300 000 kronor. Socialdemokraterna vill dessutom införa ett tredje skikt med högre schablonskatt för ISK-kapital över 3 miljoner kronor, vilket partiet uppger berör mindre än en procent av befolkningen. Miljöpartiet föreslog hösten 2025 en sänkning till 50 000 kronor men har sedan backat och står nu bakom 300 000 kronor, enligt Avanza och Börskollen.
Vänsterpartiet går längst i motsatt riktning: partiet vill sänka det skattefria beloppet till 50 000 kronor och låta vanlig kapitalskatt på 30 procent gälla för den som har mer än 2 miljoner kronor på kontot. “Vi tycker att vanlig kapitalskatt ska gälla om man har över två miljoner”, sade partiets ekonomisk-politiska talesperson Ida Gabrielsson till Placera i april.
För Centerpartiet går uppgifterna isär. Enligt Avanzas genomgång från augusti vill partiet behålla 300 000 kronor, medan Börskollen och Omni uppger att partiet vill höja gränsen till 400 000 kronor och samtidigt sänka schablonräntan. Vi har inte kunnat belägga något av alternativen på partiets egen webbplats.
Ränteavdraget: ingen vill röra bolånen
Ränteavdraget på bolån – 30 procent på räntekostnader upp till 100 000 kronor och 21 procent därutöver – har diskuterats av ekonomer i åratal, men inför valet är partierna ovanligt eniga. I Villaägarnas partienkät från den 27 augusti svarar samtliga åtta riksdagspartier att de inte vill ändra ränteavdraget. Ingen av de valmanifest vi gått igenom innehåller något förslag på området.
Det som redan är beslutat ligger dock fast: från och med inkomståret 2026 ges inget avdrag alls för räntor på lån utan säkerhet, som blancolån och kontokrediter, enligt Skatteverket. För 2025 var avdraget halverat.
Inkomstskatten: olika modeller för lägre skatt på arbete
De flesta partier går till val på någon form av sänkt skatt på arbete, men modellerna – och vilka som ska betala – skiljer sig åt.
Moderaterna lovar ett nytt jobbskatteavdrag för föräldrar som arbetar, med det uttalade målet att en typisk barnfamilj ska få 5 000 kronor mer i månaden under nästa mandatperiod. Hur avdraget ska se ut ska en utredning ta fram, och Finlands modell med ett avdrag per barn nämns som förebild. Partiet vill också sänka skatten på pension för den som arbetat, ett så kallat jobbat-avdrag.
Liberalerna vill halvera den statliga inkomstskatten från 20 till 10 procent, med ett första steg den 1 januari 2027 om Tidöpartierna vinner valet, och införa ett barnavdrag på 10 000 kronor per barn och år.
Centerpartiet vill ersätta jobbskatteavdraget med en “skattefri grundlön” där de första 15 319 kronorna i månaden blir helt skattefria. Enligt partiet får den som tjänar 25 000 kronor i månaden omkring 1 200 kronor mer kvar. Kostnaden beräknas till 24,2 miljarder kronor per år, rapporterar TT.
Sverigedemokraterna skriver i sin valplattform att “hälften kvar” är en viktig princip för arbetsinkomster, men anger inga belopp. Kristdemokraterna vill “sänka skatten för landets hushåll” utan att precisera hur.
Socialdemokraterna vill höja skatten för den som tjänar över 70 000 kronor i månaden och sänka den för breda grupper – ett förslag vi tidigare skrivit om. Vänsterpartiet vill höja skatten för de högsta inkomsterna och uppger på sin webbplats att ingen med inkomst under 67 000 kronor i månaden ska beröras. Miljöpartiet vill beskatta “de superrika” hårdare, men manifestet saknar belopp.
Bankskatten: valets skarpaste skiljelinje
En ny skatt på bankernas vinster delar blocken. Socialdemokraterna vill införa en tillfällig skatt på storbankernas räntenetto i den mån det överstiger ett historiskt genomsnitt. Enligt Företagarna handlar den tidigare presenterade modellen om 23 procents skatt på den del av räntenettot som överstiger 150 procent av snittet. Vänsterpartiet vill ta ut 50 procent på bankernas “övervinster” över snittet för 2018–2022, och Miljöpartiet har en övervinstskatt i sina budgetförslag.
Moderaterna, Liberalerna och Sverigedemokraterna säger nej. Moderaterna kallar förslaget en “bolåneskatt” och skriver i sitt valmanifest: “Vi säger tydligt nej till de rödgrönas förslag om fastighetsskatt, bolåneskatt och att villaområden eller populära grönområden byggs sönder med nya miljonprogramsprojekt.” Socialdemokraterna svarar på sin webbplats: “Nej. Det finns inget förslag om någon skatt på bolån.”
Centerpartiet har enligt Sveriges Radio tagit ställning mot bankskatten, vilket splittrar oppositionen. Kristdemokraterna har som regeringsparti sagt nej, men har enligt Politikkollen uttryckt att man kan vara positiv till en bankskatt om den utformas rätt.
Oavsett valutgång finns redan i dag en riskskatt för kreditinstitut, 0,07 procent på skulder över 197 miljarder kronor för 2026, enligt Företagarna.
Fastighetsskatt och reavinstskatt på bostad
Fem partier – S, M, SD, KD och L – säger nej till att återinföra en statlig fastighetsskatt, enligt PwC:s Skattebarometer 2026 som Dagens PS rapporterat om. Socialdemokraterna skriver på sin webbplats att partiet inte vill återinföra skatten på villor eller bostadsrätter. Vänsterpartiet vill däremot utreda en statlig fastighetsskatt på dyra villor, något Ida Gabrielsson lyfte i Ekots lördagsintervju i maj. Centerpartiet och Miljöpartiet har inte fastighetsskatten bland sina prioriteringar.
När det gäller reavinstskatten på 22 procent vid bostadsförsäljning har Kristdemokraterna det mest konkreta förslaget. Skatten ska enligt manifestet trappas ned med 2 procentenheter per år efter fem års ägande, vilket enligt Mäklarsamfundet innebär att den är helt borta efter 16 år. Partiledaren Ebba Busch presenterade förslaget i maj med orden: “Det här blir ett av våra viktiga vallöften in mot valet.”
I Villaägarnas enkät svarar även M, L och V att de vill förändra reavinstskatten, medan SD svarar “kanske” och S, C och MP säger nej. Utöver KD har dock inget parti något konkret förslag i sitt manifest. Centerpartiet vill i stället sänka stämpelskatten, som partiet kallar flyttskatt.
Jämförelsetabell: parti för parti
| Parti | ISK – skattefritt sparande | Ränteavdraget (bolån) | Inkomstskatt | Ny bankskatt | Fastighetsskatt / reavinstskatt bostad |
|---|---|---|---|---|---|
| S | Behåll 300 000 kr. Högre schablonskatt i ett tredje skikt för ISK-kapital över 3 miljoner kr. | Inget förslag om ändring. | Högre skatt för inkomster över 70 000 kr i månaden; sänkt skatt för breda grupper. | Ja – tillfällig skatt på storbankernas räntenetto över ett historiskt snitt. | Nej till fastighetsskatt. Ingen ändring av reavinstskatten. |
| M | Höj till 500 000 kr. | Inget förslag om ändring. | Nytt jobbskatteavdrag för föräldrar som arbetar; mål 5 000 kr mer i månaden för en typisk barnfamilj. Sänkt skatt på pension via “jobbat-avdrag”. | Nej. | Nej till fastighetsskatt. Inget konkret förslag om reavinstskatten i manifestet. |
| SD | Behåll 300 000 kr. | Inget förslag om ändring. | Principen “hälften kvar” på arbetsinkomster; inga belopp angivna. | Nej (har röstat nej i riksdagen). | Nej till fastighetsskatt. Har inte presenterat något förslag om reavinstskatten. |
| C | Uppgifterna går isär: 300 000 kr (Avanza) eller 400 000 kr plus sänkt schablonränta (Börskollen, Omni). | Inget förslag om ändring. | “Skattefri grundlön”: de första 15 319 kr i månaden skattefria, ersätter jobbskatteavdraget. | Nej till ny bankskatt. | Inget förslag om fastighetsskatt. Vill sänka stämpelskatten (“flyttskatten”). |
| V | Sänk till 50 000 kr. Vanlig kapitalskatt (30 procent) på ISK-kapital över 2 miljoner kr. | Inget förslag om ändring. | Höjd skatt för de högsta inkomsterna; enligt partiet berörs ingen under 67 000 kr i månaden. | Ja – 50 procent skatt på bankernas “övervinster” över snittet 2018–2022. | Vill utreda statlig fastighetsskatt på dyra villor. |
| KD | Behåll 300 000 kr. | Inget förslag om ändring. | “Sänk skatten för landets hushåll”; inga belopp angivna. | Nej som regeringsparti (har enligt Politikkollen öppnat för en “rätt utformad” skatt). | Nej till fastighetsskatt. Reavinstskatten på bostad trappas ned med 2 procentenheter per år efter fem års ägande – noll efter 16 år. |
| L | Höj till 500 000 kr. | Inget förslag om ändring. | Halvera den statliga inkomstskatten från 20 till 10 procent. Barnavdrag på 10 000 kr per barn och år. | Nej. | Nej till fastighetsskatt. Inget konkret förslag om reavinstskatten i manifestet. |
| MP | Behåll 300 000 kr (backade från tidigare förslag om 50 000 kr). | Inget förslag om ändring. | Högre skatt på “de superrika”; inga belopp i manifestet. | Ja – skatt på bankernas övervinster. | Inget förslag om fastighetsskatt. Ingen ändring av reavinstskatten. |
Sammanställning per 8 september 2026 utifrån partiernas valmanifest och webbplatser, Avanza, Börskollen, TT, SVT, Villaägarnas partienkät (27 augusti 2026), Företagarna, Morgon-Tidningen och Politikkollen. “Inget förslag om ändring” betyder att partiet inte presenterat något förslag inför valet.
Vad betyder utfallet för en typisk sparare?
För den som har upp till 300 000 kronor på ISK blir skillnaden mellan blocken liten så länge Socialdemokraterna får bestämma gränsen på den rödgröna sidan – båda regeringsalternativen behåller minst dagens skattefria nivå. Skillnaden uppstår i kanterna.
Vinner Tidöpartierna och höjs gränsen till 500 000 kronor sparar den som har minst en halv miljon på kontot 2 130 kronor per år med 2026 års skattesats. Får Vänsterpartiets modell genomslag i en rödgrön regering skulle den som i dag har 300 000 kronor skattefritt i stället betala omkring 2 660 kronor per år, och den med över 2 miljoner kronor skulle gå över till vanlig kapitalvinstskatt. Socialdemokraternas eget förslag träffar bara kapital över 3 miljoner kronor.
För hushåll med bolån är ränteavdraget lika oavsett utfall. Frågan är i stället om en bankskatt påverkar boräntan. Moderaterna räknar med omkring 7 000 kronor per år för ett hushåll med 3 miljoner kronor i lån, medan Socialdemokraterna avfärdar beräkningen som en teoretisk räkneövning. Bankernas faktiska prissättning avgörs av konkurrens och skattens slutliga utformning, och där finns i dag inga säkra svar.
För bostadsägare som planerar att sälja är KD:s nedtrappade reavinstskatt den enskilt största skillnaden – men bara om partiet får gehör hos sina samarbetspartier. På den rödgröna sidan är fastighetsskatten en öppen fråga mellan S, som säger nej, och V, som vill utreda.
Det bör också sägas att inget parti får igenom sin politik ensamt. Vilka förslag som blir verklighet avgörs i regeringsförhandlingar efter valet, och flera av partiernas löften saknar i dag både tidsplan och finansiering.
