Bankskatt 2026 är en av valrörelsens tydligaste stridsfrågor. S, V och MP vill beskatta bankernas övervinster, medan M varnar för att notan hamnar hos landets bolånetagare. Här går vi igenom vad förslaget faktiskt innebär – och vad de olika beräkningarna säger.
✅ S, V och MP vill se en tillfällig skatt på bankernas räntenetto/övervinster – beräknad ge staten cirka 4 miljarder kronor på ett halvår.
✅ M räknar med att ett hushåll med tre miljoner kronor i bolån kan få omkring 7 000 kronor högre räntekostnad om året; S bestrider bilden och räknar i stället med lägre räntor via ökad konkurrens.
✅ C saknar ett eget bankskatteförslag. Frågan togs upp igen i partiledardebatten den 17 augusti – inget riksdagsbeslut är fattat inför valet den 13 september.
Bankskatt 2026 har blivit en av de tydligaste skiljelinjerna i valrörelsen inför riksdagsvalet den 13 september. Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet vill se en ny, tillfällig skatt på storbankernas höga vinster. Moderaterna och övriga Tidöpartier säger nej och varnar för att notan i slutändan hamnar hos landets bolånetagare. Centerpartiet saknar ett eget motsvarande förslag. Frågan diskuterades på nytt i partiledardebatten den 17 augusti, och striden om vem som har rätt i sina kalkyler fortsätter in i valrörelsens slutskede.
Vad innebär förslaget om en tillfällig bankskatt 2026?
Socialdemokraternas modell tar sikte på bankernas räntenetto – skillnaden mellan vad bankerna får in i ränteintäkter och vad de betalar ut i räntekostnader. Skatten ska bara slå till på den del av vinsten som överstiger ett historiskt genomsnitt. Vänsterpartiet vill gå längre och beskatta hela övervinsten över snittet, medan Miljöpartiet i huvudsak ansluter sig till S-modellen. Enligt Socialdemokraterna själva handlar det om “en tillfällig skatt på storbankernas övervinster – inte på vanliga hushåll”, och partiet hänvisar till att storbankerna gjort vinster på omkring 400 miljarder kronor de senaste åren. Enligt beräkningar som Skattebetalarnas Förening redovisade redan i maj väntas skatten ge staten cirka 4 miljarder kronor på ett halvår.
Två helt olika räkneexempel – så skiljer sig M och S åt
Moderaternas ekonomiska talesperson Elisabeth Svantesson har räknat på vad som händer om bankerna väljer att föra över hela kostnaden på sina kunder. För ett hushåll med tre miljoner kronor i bolån landar den kalkylen på ungefär 7 000 kronor högre räntekostnad per år, enligt SVT Nyheter. Räknat om till andra lånestorlekar blir motsvarande siffra cirka 4 000 kronor vid 1,5 miljoner i lån och 15 000 kronor vid sex miljoner, enligt Moderaternas egen sammanställning. Socialdemokraternas ekonomiskpolitiska talesperson Mikael Damberg har samtidigt sagt att han inte “vill lova att skatten inte leder till högre bolåneräntor”, enligt SVT. Samtidigt hävdar S att andra delar av partiets politik – att låta statliga SBAB pressa marknaden och förbjuda dolda listräntor – kan sänka den genomsnittliga boräntan med 0,2 procentenheter, vilket enligt partiet skulle spara en familj med tre miljoner i lån omkring 6 000 kronor om året. Nationalekonomen John Hassler sammanfattade läget för SVT: “Det är uppenbart att båda sidor gör grova förenklingar.”
Så skiljer sig förslaget från bankskatten som redan finns
Sverige har redan en bankskatt, den så kallade riskskatten för kreditinstitut, som infördes 2022. Den tas ut på bankernas skulder över en viss gräns – 197 miljarder kronor för 2026 – och syftar till att institut som kan utgöra en risk för det finansiella systemet ska vara med och finansiera kostnaderna för en eventuell framtida kris. Enligt Ekonomifakta gav den skatten staten 6,73 miljarder kronor under 2025. Det nya förslaget är en helt annan konstruktion: en tillfällig skatt riktad mot bankernas räntenetto eller övervinst, inte mot deras totala skulder.
Vad säger bankerna och oberoende experter?
Svenska Bankföreningens vd Hans Lindberg har kommenterat förslaget med orden: “Liksom för andra varor och tjänster kan man räkna med att kostnaderna i slutändan bärs av kunderna”, enligt SVT. Nordea har uppgett att bankens effektiva skattesats i dag ligger på cirka 27 procent, jämfört med den ordinarie bolagsskatten på 20,6 procent, och att förslaget skulle kunna höja den till omkring 38 procent. Både Nordea och Swedbank har varnat för högre kundkostnader om skatten införs, medan SEB, Handelsbanken och SBAB avstått från att kommentera.
Vad betyder det för dig som bolånetagare?
Oavsett hur valet slutar påverkas din bolåneränta av betydligt fler faktorer än en enskild skattereform – bland annat Riksbankens styrränta, bankernas marginaler och konkurrensen mellan långivare. I dagsläget ligger den genomsnittliga rörliga bolåneräntan på 2,74 procent, och Riksbankens räntestrategi väntas på kort sikt styra ränteläget mer än en enskild bankskatt gör. Eftersom skillnaderna mellan bankernas rörliga boräntor redan i dag kan uppgå till flera tusenlappar om året för ett normalstort lån, är det mest konkreta rådet detsamma oavsett utgången i debatten: jämför bolåneräntor mellan banker regelbundet och förhandla aktivt med din bank. Den som sitter still riskerar att betala mer – oavsett vilket parti som styr efter den 13 september.
Vanliga frågor om bankskatt 2026
Vad är skillnaden mellan den nya bankskatten och den bankskatt som redan finns?
Den befintliga riskskatten för kreditinstitut (sedan 2022) tas ut på bankernas skulder över en viss gräns. Det nya, tillfälliga förslaget riktar i stället in sig på bankernas räntenetto eller övervinst över ett historiskt snitt.
Blir bolånet garanterat dyrare om skatten införs?
Nej. Det är exakt vad partierna är oense om. M räknar med full övervältring på kunderna, medan S menar att andra åtgärder kan pressa räntorna nedåt. Oberoende experter, som nationalekonomen John Hassler, pekar på att båda sidors kalkyler innehåller förenklingar.
Hur mycket väntas skatten ge staten?
Enligt Socialdemokraternas förslag omkring 4 miljarder kronor på ett halvår, enligt beräkningar Skattebetalarnas Förening redovisat.
Vilka partier stöder respektive motsätter sig förslaget?
S, V och MP driver olika varianter av en bankskatt. M och övriga Tidöpartier motsätter sig förslaget. Centerpartiet har inget eget motsvarande förslag.
Är bankskatten redan beslutad?
Nej. Det är ett förslag som diskuteras i valrörelsen inför riksdagsvalet den 13 september 2026 – inget beslut är fattat i riksdagen.
