USA-räntor fortsätter att stiga efter att finansdepartementet den 19 augusti ökade sina obligationsåterköp. Den tioåriga statsobligationen har sedan dess gått upp cirka 10 punkter. För marknaden betyder det att trycket på långa räntor består, trots försök att lugna handeln.
Återköpen skulle dämpa febern
USA:s finansminister Scott Bessent sade på tisdagen att programmet ska kyla av en ”feber” på obligationsmarknaden. Han beskrev uppgiften som att föra saker tillbaka mot jämvikt. ”Mitt jobb är att försöka föra saker och ting tillbaka mot jämvikt… Jag tror inte att jag kan förändra jämviktspriset. Men ingenting befinner sig någonsin helt i jämvikt”, sade han enligt Bloomberg News.
Han avfärdade också tanken på att amerikanska statsobligationer skulle ha förlorat i värde på grund av oro kring landets upplåning under de senaste veckorna. Istället såg han förändringen som en global trend. Detta är en viktig skillnad för USA:s räntor, eftersom det tyder på bredare marknadsrörelser snarare än ett specifikt problem med amerikansk skuld.
Han nämnde dessutom att Trumpadministrationen har för avsikt att lägga fram en plan för att minska det federala budgetunderskottet innan året avslutas. Detta är beroende av att Demokraterna lyckas få makt över någon av kongressens kammare i mellanårsvalet i november.
Amerikanska statsobligationer har därmed blivit en nyckelfråga för investerare som följer hur staten försöker påverka ränteläget. För hushåll och företag spelar utvecklingen roll eftersom högre långräntor ofta smittar av sig på andra finansieringskostnader.
Yenen och marknadens nästa test
Bessent utmanade också marknadsaktörer som vill testa hans vilja att stärka den japanska valutan. Han sade att han numera har god insyn i hur Japan agerar när landet intervenerar på valutamarknaden. ”När vi intervenerar på den japanska yenen har jag ganska god insyn i vad japanerna, vad Bank of Japan och vad japanska beslutsfattare kommer att göra. Och ni kan satsa mot mig om ni vill”, sade han.
Masayuki Nakajima från Mizuho Bank påpekade samtidigt att japanska småsparare ökar sina investeringar för att dra nytta av en svagare yen. ”Om yenen skulle fortsätta att stärkas så skulle dessa investerare kanske så småningom tvingas att avveckla sina långa dollarpositioner”, sade han till Bloomberg News. Detta skulle potentiellt kunna förstärka yenens uppgång.
Yenen handlades på onsdagen till 153:30 mot dollarn. Den var då tillbaka under 153-nivån som den passerade på tisdagen. Bank of Japan har möte nästa vecka och väntas då höja räntan.
Veckorna som avgör räntorna blir därmed inte bara viktiga för svenska bolån. De sätter också tonen för hur marknaden tolkar centralbanker, inflation och riskaptit i ett läge där USA-räntor redan rör sig uppåt.
Kinas inflation gav stöd åt riskaptiten
Kinas KPI-inflation ökade i augusti till 0,8 procent, upp från 0,5 procent månaden innan. Resultatet överensstämde med förväntningarna. Kärninflationen, som exkluderar livsmedel och energi, steg till 1,0 procent från 0,9 procent i juli.
Samtidigt steg PPI-inflationen till 3,8 procent, jämfört med 3,5 procent tidigare. Enligt ING har Kinas inflation återhämtat sig i augusti efter att ha legat på en oväntat låg nivå månaden innan. Banken påpekade också att högre kostnader för teknikprodukter och energi, samt att ekonomin fortfarande uppvisar vissa tecken på deflation, bidrar till denna utveckling.
USA:s tioårsränta bevakas nu noga av handlare som vill se om trenden med uppgång fortsätter. Samtidigt beskrivs Brentolja som en av de mest tydliga realtidssignalerna för marknadssentimentet, och Bessent anser att 100 dollar är en mycket realistisk nivå.
