Scott Bessent har beslutat att öka återköpen av amerikanska statsobligationer till 4 miljarder dollar per operation. Detta meddelande kom på onsdagskvällen och avser äldre obligationer med löptider på 10-20 år samt 20-30 år. Syftet med åtgärden är att förbättra likviditeten, men det visar också att finansdepartementet ser en gräns vid 5,3 procent på 30-åringen, en nivå som marknaden nu är medveten om och som tyder på en oro för finansdepartementet.
Volymen ökar från 2 miljarder dollar till 4 miljarder dollar per operation. Totalt handlar det om ett belopp som uppgår till flera tiotals miljarder dollar, vilket är en relativt liten summa i en marknad som är värd över 30 000 miljarder dollar. den amerikanska tioårsräntan bevakas nu med extra noggrannhet när investerare försöker förutse nästa steg.
En signal om var smärtgränsen går
Återköpen liknar varken kvantitativa lättnader eller yield curve control. Bessent skapar inte nya pengar, och staten köper inte stora mängder nya värdepapper för att påverka hela räntemarknaden. Istället handlar det om ett mer avgränsat program som syftar till att underlätta handeln med äldre obligationer. Tidpunkten för programmets aktivering indikerar att det inte är en typisk användning av återköpsprogrammets ursprungliga syfte, vilket är att handlare av mindre likvida långa obligationer ska kunna sälja tillbaka sina papper till staten för att frigöra likviditet till annan handel.
Trots detta har tidpunkten fått marknaden att tolka mer än bara en teknisk hantering. Finansdepartementet verkar reagera på de stigande räntekostnaderna för den rekordhöga statsskulden som nu uppgår till 40 000 miljarder dollar. Räntebetalningarna ökar samtidigt bland de offentliga utgifterna, vilket gör att varje ny åtgärd granskas noggrant.
Det finns också ett tydligt signalvärde. Om återköpen ska få större effekt på den långa delen av kurvan måste pengarna tas någon annanstans ifrån. Investerare ser därför framför sig att Bessent i så fall får låna mer via kortare obligationer. Detta innebär att 30-åriga obligationer riskerar att refinansieras med kortare bindningstid, vilket kan pressa upp de korta räntorna.
Kortare lån kan pressa upp de korta räntorna
En sådan lösning skulle refinansiera 30-åriga obligationer med kortare bindningstid. Då riskerar de korta räntorna att stiga. USA:s statsskuld passerar 40 biljoner dollar ger en bild av hur snabbt skuldbördan växer och varför varje ny åtgärd granskas hårt. Det är också därför programmet kan få en större politisk laddning än det ser ut att ha vid första anblick. Finanspolitiken är fortsatt expansiv, skatterna ska ner och underskotten väntas fortsätta. Skulden ökar därmed vidare, samtidigt som marknaden börjar prisa in fler ingripanden.
Det finns en risk att varje liten insats gör nästa steg dyrare. Om investerare anser att staten till slut måste agera när långräntorna stiger, kan de börja positionera sig för ett sådant scenario. Då kan återköpen bli en del av en cykel som blir svår att bryta. Det är en svår balansgång för finansdepartementet. Åtgärden syftar till att lugna marknaden, men den kan också öka förväntningarna på ytterligare insatser. Därför är inte bara volymen viktig, utan även vad den signalerar om trycket på räntemarknaden.
