Socialförsäkringssystemet i Sverige: En bristande trygghet

En kritisk granskning av socialförsäkringskoden

I en ny rapport från SNS, “Ensuring Social Security? An Examination of the Swedish Social Insurance Code”, granskar rättsvetarna Ruth Mannelqvist och Sara Stendahl tre centrala förmåner inom Sveriges socialförsäkringssystem: sjukpenning, aktivitetsersättning och bostadsbidrag. Forskarna identifierar betydande brister i både den juridiska kvaliteten och måluppfyllelsen.

Förmånernas urholkning

Socialförsäkringssystemet består av cirka trettio olika förmåner som är utformade för att ge socialt skydd i olika livssituationer. I rapporten granskas tre centrala komponenter av systemet – sjukpenning, aktivitetsersättning och bostadsbidrag – med fokus på om den juridiska ramen ger den trygghet som lagen lovar.

Forskarna finner att dessa förmåner gradvis har urholkats. Inom sjuk- och aktivitetsersättningen är detta särskilt tydligt genom avvikelser från inkomstbortfallsprincipen – idén att ersättningen ska vara proportionell mot förlorad inkomst. Enligt författarna har denna utveckling skett utan någon föregående politisk debatt om det konstitutionellt förankrade värdet av social trygghet.

Bostadsbidragets komplexitet

Rapporten analyserar också bostadsbidraget, som över tid har blivit tillgängligt för färre hushåll. Dess utformning har lett till att många mottagare hamnat i skuld till staten genom återbetalningskrav.

– Bostadsbidraget kännetecknas av komplexa regler och en hög risk för återbetalningskrav. Samtidigt har ambitionsnivån sjunkit, och bidraget har för många blivit en del av det sista skyddsnätet. Detta var aldrig den avsedda syftet och är oförenligt med systemets övergripande mål att säkerställa social trygghet, säger Sara Stendahl.

Behovet av en politisk debatt

Sedan 2011 har alla förmåner i Sveriges socialförsäkringssystem konsoliderats under en enda juridisk ram – Socialförsäkringskoden. Trots dess uttalade mål att förenkla och klargöra reglerna, konstaterar rapporten att systemet förblir mycket komplext och svårt att navigera för både försäkrade individer och administratörer.

Viktiga slutsatser:

Även om inget politiskt parti förespråkar att avveckla socialförsäkringssystemet, har gradvisa förändringar sedan 1990-talet urholkat dess karaktär som rättighetsbaserad lagstiftning.
Socialförsäkringskoden fungerar inte som den medborgerliga rättighetslagstiftning den var avsedd att vara.
En förnyad politisk debatt behövs om syftet och målen med socialförsäkringen, för att säkerställa både social trygghet och rättssäkerhet.
Bristfälligheterna i Socialförsäkringskoden är så betydande att en omfattande juridisk översyn av lagstiftningen är nödvändig.

Om rapporten

“Ensuring Social Security? An Examination of the Swedish Social Insurance Code” är en del av SNS forskningsprojekt “Economic Security”, som tar ett helhetsgrepp på Sveriges sociala skyddssystem för föräldraskap, sjukdom, arbetslöshet, ålderdom och ekonomiskt bistånd. Syftet är att bidra med ny kunskap och en grund för en informerad offentlig diskussion.

Om författarna

Ruth Mannelqvist är professor i juridik vid Juridiska institutionen, Umeå universitet. Kontakt: ruth.mannelqvist@umu.se / +46 (0)90 786 74 17

Sara Stendahl är professor i offentlig rätt vid Juridiska institutionen, Göteborgs universitet. Kontakt: sara.stendahl@law.gu.se / +46 (0)31 786 15 25

FAQ

Vad är syftet med rapporten? Rapporten syftar till att granska och belysa bristerna i Sveriges socialförsäkringssystem och föreslå en förnyad politisk debatt.
Vilka förmåner granskas i rapporten? Rapporten fokuserar på sjukpenning, aktivitetsersättning och bostadsbidrag.
Vad är Socialförsäkringskoden? Socialförsäkringskoden är den juridiska ram som sedan 2011 samlar alla förmåner inom Sveriges socialförsäkringssystem.