Kriget mellan USA/Israel och Iran har nu pågått sedan i vintras, och de senaste två veckorna har oljemarknaden åter hamnat i kris. Den fysiska Brentoljan noterades till 130,80 dollar per fat den 15 september enligt den amerikanska energimyndigheten EIA:s spotstatistik – upp från 106,12 dollar en vecka tidigare. Terminsmarknaden ligger lägre: enligt Trading Economics handlades Brent-terminen kring 103 dollar på fredagsförmiddagen den 18 september, efter tre dagars nedgång.
Bakom uppgången ligger två händelser. Den 10–11 september träffades Saudiarabiens öst–väst-ledning, som pumpar råolja till Röda havet, av drönare, och Saudi Aramco stängde ledningen. Saudiarabiens utrikesdepartement uppgav att drönarna kom från Irak. Den 16 september uppgav den saudiskledda koalitionens talesperson Turki al-Maliki att en drönare på väg mot Mecka skjutits ned; huthirörelsen i Jemen förnekar enligt Al Jazeera att den ligger bakom. Samtidigt sade president Donald Trump i en intervju med Axios den 17 september att han står inför ett stort beslut om huruvida USA ska gå in militärt mot den iranska regimen med full kraft. Något beslut är enligt intervjun inte fattat. På tisdag ska Trump enligt egen uppgift träffa Gulfstaternas ledare under FN:s generalförsamling.
Två oljepriser som drar isär
EIA:s spotpris avser fysisk olja för leverans i Nordsjön och har sedan början av september stigit betydligt snabbare än terminspriset. Skillnaden på drygt 25 dollar per fat speglar att raffinaderier betalar en premie för olja som faktiskt finns tillgänglig nu, när både Hormuzsundet och den saudiska ledningen är helt eller delvis stängda.
Veckogenomsnitt steg från 87,86 dollar veckan till 7 augusti till 111,83 dollar veckan till 11 september. Dagsnoteringar: 106,12 den 8 september, 130,80 den 15 september.
Brent spotpris (Europa), dollar per fat
8090100110120130
7 aug14 aug21 aug28 aug4 sep11 sep15 sep
87,86
130,80
Veckogenomsnitt (vecka som slutar angivet datum)
Dagsnoteringar 8–15 sep
Att prisnivån nu är ovanlig framgår av EIA:s månadsstatistik. Efter toppen i april, då Brent i genomsnitt kostade 117,29 dollar per fat, föll priset tillbaka till 85,40 dollar i juni och 83,76 dollar i juli. I augusti var månadssnittet 91,08 dollar.
| Månad 2026 | Brent, snitt $/fat | WTI, snitt $/fat |
|---|---|---|
| Mars | 103,13 | 91,38 |
| April | 117,29 | 100,32 |
| Maj | 107,14 | 102,13 |
| Juni | 85,40 | 84,81 |
| Juli | 83,76 | 80,46 |
| Augusti | 91,08 | 83,90 |
Månadsgenomsnitt av spotpriser. Data: EIA.
Dieseln över 23 kronor litern
Vid pumpen syns uppgången redan. Preems listpris för företagskunder var den 17 september 23,64 kronor per liter för diesel och 17,74 kronor för bensin 95, enligt bolagets webbplats. Sajten Dieselpriset.se, som bygger på inrapporterade stationspriser, angav samma dag 23,64 kronor som dieselpris hos Circle K. De stora kedjorna publicerar inte längre rekommenderade priser sedan Konkurrensverket ifrågasatt om det är förenligt med konkurrenslagen, skriver Circle K på sin webbplats.
Enligt SCB:s konsumentprisindex för augusti, publicerat den 14 september, steg drivmedelspriserna med 3,7 procent från juli till augusti, främst på grund av dyrare diesel. Jämfört med augusti 2025 var drivmedel 6,1 procent dyrare. Septembers prisuppgång ingår alltså ännu inte i statistiken.
Uppgången dämpas av skattesänkningar. Koldioxidskatten på bensin och diesel är sänkt med 2 kronor och 40 öre per liter under perioden 1 juli–30 november 2026, enligt Skatteverket. Regeringen och Sverigedemokraterna motiverade sänkningen i maj uttryckligen med drivmedelsprisernas uppgång på grund av kriget i Iran, och angav att den motsvarar cirka 3 kronor per liter inklusive moms vid fullt genomslag. Utan den skulle dieseln alltså ha kostat cirka 26,60 kronor litern på Preems lista.
Faktaruta: Så slår oljepriset igenom vid pumpen
- Ett fat olja är 159 liter. Med ECB:s referenskurser den 17 september (1 euro = 1,1481 dollar = 11,2715 kronor) kostar en dollar cirka 9,82 kronor.
- Vid 100 dollar per fat kostar råoljan i en liter drivmedel cirka 6,20 kronor. Vid 130 dollar cirka 8 kronor. Resten av pumppriset är raffinering, inblandning av biodrivmedel enligt reduktionsplikten, distribution, marginaler, energi- och koldioxidskatt samt 25 procent moms.
- Tumregel: 10 dollar mer per fat motsvarar cirka 62 öre per liter före moms och cirka 77 öre inklusive moms, om hela uppgången förs vidare. Finanstidningens beräkning; i praktiken släpar pumppriserna efter världsmarknaden med dagar till veckor, och raffinaderimarginalerna varierar.
- Dieseln är känsligast: diesel och flygbränsle har stigit mer än bensin på världsmarknaden. EIA:s spotpris för diesel i New York steg från 4,64 till 5,34 dollar per gallon mellan 8 och 15 september, mot 3,31 till 3,54 dollar för bensin.
Räkneexempel: 900 liter om året
En bil som körs 1 500 mil per år och drar 0,6 liter per mil förbrukar 900 liter drivmedel om året. Varje krona i högre literpris kostar då 900 kronor per år. Om oljepriset stiger med 10 dollar per fat och slår igenom fullt ut, cirka 77 öre per liter, blir det knappt 700 kronor per år. En uppgång på 5 kronor litern kostar 4 500 kronor per år.
Räkna själv: vad kostar prisuppgången dig?
Merkostnad: 2 700 kr per år (900 liter).
Inflationen låg – men Riksbanken talar om höjning
Trots kriget är den uppmätta inflationen i Sverige låg. KPIF, det mått Riksbanken styr mot och som räknar bort effekten av ändrade bolåneräntor, var 0,7 procent i augusti, oförändrat från juli, enligt SCB. Exklusive energi var takten 0,5 procent. Från juli till augusti föll KPI med 0,3 procent, men enligt SCB motverkades nedgången av högre priser på el och drivmedel.
Riksbanken lämnade styrräntan oförändrad på 1,75 procent den 20 augusti. I pressmeddelandet skrev direktionen att den uppmätta inflationen är låg “till stor del till följd av de tillfälliga finanspolitiska åtgärderna”, att risken kvarstår för att den underliggande inflationen ska bli för hög i spåren av utbudsstörningarna i Mellanöstern, och att “sannolikheten för en räntehöjning senare i år kvarstår”. Samtidigt konstaterade banken då att oljepriset fallit tillbaka sedan i våras – en bedömning som händelserna i september har vänt upp och ned på. Nästa räntebesked med ny prognos publiceras den 24 september.
Signalen från omvärlden går i samma riktning. Den amerikanska centralbanken Federal Reserve höjde den 16 september styrräntan med 0,25 procentenheter till intervallet 3,75–4,00 procent, med motiveringen att inflationen fortfarande är för hög.
Få oljeaktier i Stockholm
Stockholmsbörsen har få renodlade oljeproducenter. Den största, International Petroleum Corporation, producerade 42 200 fat oljeekvivalenter per dag under andra kvartalet och räknar i sin helårsprognos med ett Brentpris på 70–90 dollar, enligt kvartalsrapporten den 4 augusti – långt under dagens nivå. På onsdagen den 17 september var energi ändå den svagaste sektorn på Stockholmsbörsen, ned 0,56 procent, medan OMXS30 steg 1,25 procent, enligt Placeras börssammanfattning. För Sverige som helhet, en nettoimportör av olja, är ett högt oljepris framför allt en kostnad för åkerier, flyg, jordbruk och hushåll.
Vad händer nu
Tre saker avgör hur mycket av oljechocken som når svenska plånböcker: om Trumps hot omsätts i nya attacker eller om mötena i New York öppnar för förhandling; hur snabbt Saudiarabien får i gång öst–väst-ledningen igen, där landet enligt uppgifter som Trading Economics återger siktar på halv kapacitet inom några dagar; och Riksbankens besked på torsdag. En höjning skulle möta en inflation som i dag mäts till 0,7 procent, men som vilar på skattesänkningar som löper ut den 30 november.
