Trots tecken på ekonomisk återhämtning har sex av tio svenska hushåll tvingats prioritera bort utgifter det senaste året. En ny undersökning från Svea Bank visar att var tionde hushåll fortfarande inte får inkomsterna att räcka hela månaden.
Artikeln i korthet
✅ 57 procent av svenska hushåll har behövt prioritera bort utgifter under det senaste året, enligt en undersökning beställd av Svea Bank.
✅ 69 procent upplever att vardagsekonomin påverkats i hög grad av de senaste årens kostnadsökningar.
✅ 11 procent uppger att inkomsterna inte räcker hela månaden – samtidigt som 60 procent ändå säger sig ha god ekonomisk marginal.
Ljusningen har inte nått alla hushåll
Makroekonomiska signaler har under hösten pekat åt rätt håll för svensk ekonomi, men det syns inte i alla hushållsplånböcker. En ny undersökning som Svea Bank låtit undersökningsföretaget Novus genomföra visar att 57 procent av svenska hushåll under det senaste året tvingats prioritera bort utgifter, trots tecken på ekonomisk återhämtning. Undersökningen bygger på svar från 1 523 personer i åldrarna 18–75 år, insamlade via webbenkät i februari 2026, och publicerades i sin senaste sammanfattning den 24 september.
De poster som hushållen först skär ner på är enligt undersökningen resor och semester, nöjen, kultur och restaurangbesök, samt sparande – i den ordningen. Det är ett mönster som känns igen från tidigare kärvare år: hushållen behåller boende och mat, men drar in på det som går att skjuta upp eller helt avstå från.
Var tionde hushåll klarar inte månaden
Mest oroande är kanske att 11 procent av de svarande uppger att deras inkomster inte räcker hela månaden – en grupp som lever med underskott varje månad, oavsett makroekonomiska ljuspunkter. Samtidigt visar undersökningen en tydlig polarisering: 60 procent av hushållen säger sig ha god ekonomisk marginal, vilket innebär att en betydande andel klarar sig bra medan en annan grupp kämpar. Att 69 procent upplever att vardagsekonomin påverkats “i hög grad” av de senaste årens kostnadsökningar visar att oron sitter kvar även hos många som formellt klarar sig ekonomiskt.
Vad förklarar gapet mellan statistik och känsla?
En förklaring till att många hushåll fortsätter känna press trots förbättrade makrosiffror är att effekterna av tidigare års inflation och räntehöjningar dröjer kvar länge i hushållens ekonomi, även när nya siffror pekar uppåt. Det märks inte minst i att flera banker samtidigt höjt sina bundna bolåneräntor under september – en påminnelse om att boendekostnaderna kan fortsätta stiga för vissa hushåll även när annan statistik ser ljusare ut. Samma mönster syns i att en tillfällig skattesänkning på bensin och diesel nu löper ut, vilket ytterligare pressar hushåll som redan känner sig marginaliserade.
Vad kan hushåll göra?
Att gå igenom sin egen budget och identifiera vilka utgifter som faktiskt går att pausa eller minska – utan att det påverkar grundläggande trygghet – är ett första steg som ofta lönar sig, särskilt inför en vinter där flera kostnader typiskt ökar. finanstidning.se har tidigare gått igenom både skatteåterbäring och sparande 2026 och vilka nya lagar som påverkar ekonomin under året – båda relevanta utgångspunkter för hushåll som vill kartlägga var det finns utrymme att förbättra sin situation.
Vanliga frågor
Hur många hushåll har tvingats dra ner på utgifter?
57 procent av de svarande hushållen uppger att de behövt prioritera bort utgifter under det senaste året, enligt Svea Banks undersökning.
Vilka utgifter skär hushållen ner på först?
Framför allt resor och semester, nöjen, kultur och restaurangbesök, samt sparande.
Hur många hushåll klarar inte att få inkomsterna att räcka hela månaden?
11 procent av de svarande uppger att deras inkomster inte räcker hela månaden.
Motsäger det här bilden av en ekonomisk återhämtning?
Inte nödvändigtvis – undersökningen visar snarare en polarisering, där 60 procent har god marginal samtidigt som en betydande minoritet fortsatt kämpar.
Vem ligger bakom undersökningen?
Svea Bank beställde undersökningen av Novus, som samlade in svar från 1 523 personer i åldrarna 18–75 år via webbenkät.
