Sverigedemokraternas partiledare Jimmie Åkesson kräver 12–14 ministerposter i en regering han stödjer – nära hälften av regeringens totalt 24 statsråd. Kravet, som legat i bakgrunden sedan valrörelsen, blir nu extra aktuellt när regeringsbildningen efter valet 2026 är låst på kniven.
Artikeln i korthet
✅ Jimmie Åkesson kräver 12–14 ministerposter för SD, motsvarande nära hälften av regeringens 24 statsråd.
✅ Åkesson: “Ministerposter brukar man fördela proportionerligt utifrån valresultat.”
✅ Kravet gäller en regering SD stödjer – och blir bara aktuellt om högerblocket, inte vänsterblocket, till slut bildar regering.
SD:s krav: 12–14 ministerposter
Jimmie Åkesson har varit tydlig med Sverigedemokraternas prisbild för att stödja en kommande regering: mellan 12 och 14 ministerposter, av regeringens totalt cirka 24 statsråd. “Ministerposter brukar man fördela proportionerligt utifrån valresultat”, säger Åkesson, och när han direkt får frågan om just 12–14 poster blir utfallet svarar han: “Ja, det blir det ju som utgångspunkt.”
Åkesson pekar särskilt ut migrationspolitiken som en avgörande fråga för partiet, men vill inte i det här skedet precisera exakt vilka departement SD siktar på. Kravet är i grunden en fortsättning på den maktbalans som redan präglat det så kallade Tidösamarbetet, men med SD:s egna förväntningar nu uttalade i klartext snarare än förhandlade i det tysta.
Ett krav med förhistoria
Redan under valrörelsen förekom uppgifter om att en seger för Tidöpartierna skulle innebära så många som tolv SD-ministrar – en prognos som Socialdemokraterna då lyfte fram i kampanjen, medan Moderaternas Ulf Kristersson avfärdade siffrorna och menade att ministerposter inte fördelas innan valresultatet är känt. Att Åkesson nu själv bekräftar en liknande nivå, 12–14 poster, ger alltså en tydlig fingervisning om att uppgifterna från valrörelsen låg nära det SD faktiskt siktar på.
Det är dock viktigt att komma ihåg sammanhanget: kravet handlar om vad SD vill ha i en regering partiet stödjer – i praktiken en regering ledd av Moderaterna. Med det nuvarande mandatläget efter valet, 176 mandat för S/V/MP/C mot 173 för M/SD/KD/L, är det i skrivande stund vänsterblocket som har det starkaste utgångsläget att bilda regering. SD:s ministerkrav blir alltså först aktuellt på riktigt om de pågående förhandlingarna på vänstersidan skulle haverera och frågan i stället landar hos högerblocket.
Vad skulle det betyda ekonomiskt?
Om SD:s krav på 12–14 ministerposter faktiskt skulle bli verklighet i en framtida regering vore det en historiskt stor maktförskjutning, med tydligt inflytande inte bara över migrationspolitiken utan potentiellt även över ekonomiska nyckelfrågor. Det skulle stå i skarp kontrast till de skatteförslag som just nu diskuteras på vänstersidan, där en skärpt ISK-beskattning och en återinförd arvsskatt är centrala krav från Vänsterpartiet. Ett SD med stort inflytande i en högerledd regering pekar i stället mot en fortsatt lägre kapitalbeskattning och en politik som ligger närmare Tidöavtalets linje.
Vanliga frågor om SD:s ministerkrav
Hur många ministerposter kräver SD?
Jimmie Åkesson har sagt att 12–14 ministerposter är utgångspunkten för Sverigedemokraternas stöd till en kommande regering, av totalt cirka 24 statsråd.
Gäller SD:s krav den regering som just nu förhandlas fram?
Inte i första hand. Med dagens mandatläge, 176 mot 173, är det vänsterblocket som har bäst förutsättningar att bilda regering. SD:s krav blir mest relevant om de förhandlingarna skulle misslyckas.
Vilka departement vill SD ha?
Åkesson har inte velat precisera exakt vilka departement partiet siktar på, men har lyft migrationspolitiken som särskilt viktig för SD.
Är 12–14 ministerposter mycket?
Ja. Med totalt cirka 24 statsråd i en normal svensk regering skulle det innebära att SD kontrollerar nära hälften av regeringens ministerposter.
Har SD:s krav förekommit tidigare?
Ja, liknande siffror – kring tolv SD-ministrar vid en Tidöseger – förekom redan under valrörelsen 2026, då Socialdemokraterna lyfte fram uppgifterna medan Moderaterna avfärdade dem.
