Artikeln i korthet:
✅ Inget konkret lagförslag om återinförd arvsskatt ligger i riksdagen inför 2026, trots att debatten blossat upp igen i samband med regeringsbildningen.
✅ LO har föreslagit en arvs- och gåvoskatt på 10–20 procent med ett grundavdrag på 400 000 kronor per person, vilket skulle ge staten omkring 10 miljarder kronor om året – men det är ett debattförslag, inte ett regeringsförslag.
✅ Arvsskatten avskaffades 2004–2005, bland annat eftersom den ansågs försvåra generationsskiften i familjeföretag och bara gav staten 2–2,5 miljarder kronor per år.
Nu när regeringsbildningen efter valet 2026 är igång, med Magdalena Andersson (S) som fått ett sonderingsuppdrag av talmannen, har ett gammalt förslag dykt upp igen i den ekonomiska debatten: en återinförd arvsskatt. Men hur mycket av det som cirkulerar är faktiska politiska förslag, och hur mycket är rykten? Här är vad som faktiskt gäller just nu.
Vad säger de faktiska förslagen?
Det tydligaste konkreta förslaget kommer inte från något riksdagsparti utan från LO, som föreslagit en arvs- och gåvoskatt på mellan 10 och 20 procent, med ett grundavdrag på 400 000 kronor per person. Enligt LO:s egna beräkningar skulle en sådan skatt generera omkring 10 miljarder kronor i årliga skatteintäkter. Även Grön Ungdom har drivit frågan om ett återinförande. På motsatt sida står Svenskt Näringsliv, Skattebetalarna och tankesmedjan Timbro, som alla motsätter sig en ny arvsskatt och varnar för konsekvenserna för familjeföretag.
Det är viktigt att skilja mellan opinionsbildning och faktisk lagstiftning här. Ingen sittande regering har lagt fram ett eget förslag om arvsskatt, och det finns inget konkret lagförslag i riksdagen inför 2026 – snarare rör det sig om idéer och politiska utspel som väcker känslor utan att ännu ha omsatts i konkret politik.
Varför försvann arvsskatten ursprungligen?
Arvsskatten avskaffades i Sverige 2004–2005, efter en process där riksdagen till slut var enig över blockgränserna. Ett huvudskäl var att skatten ofta tvingade fram försäljningar av familjeföretag och fastigheter för att arvingarna skulle kunna betala skatten, trots att de inte nödvändigtvis hade kontanter tillgängliga. Ett annat skäl var att skatten var ekonomiskt marginal för staten – den gav bara mellan 2 och 2,5 miljarder kronor per år, samtidigt som den var administrativt betungande och ansågs orättvis eftersom förmögna kunde planera bort en stor del av den.
Kopplingen till regeringsbildningen 2026
Att arvsskattefrågan dykt upp igen just nu är ingen slump. Med S sonderande möjligheterna att bilda regering tillsammans med bland annat V, MP och C, och där Vänsterpartiet i tidigare riksdagsmotioner drivit linjen om ett “rättvist skattesystem” med högre skatt på stora förmögenheter, ser flera bedömare arvsskatten som en av de frågor som skulle kunna komma upp på förhandlingsbordet. Men precis som med andra lagändringar som påverkar privatekonomin 2026 gäller att ingenting är klart förrän ett regeringsunderlag eller en proposition faktiskt finns på plats.
Så håller du dig uppdaterad utan att oroa dig i onödan
Den vanligaste risken för privatpersoner just nu är inte arvsskatten i sig, utan att fatta förhastade beslut om gåvor, generationsskiften eller bolagsstrukturer baserat på rykten snarare än fakta. Innan man agerar är det bättre att följa den faktiska lagstiftningsprocessen, till exempel via riksdagens öppna dokumentregister, där alla motioner och propositioner blir sökbara i takt med att de läggs fram. Den som redan nu vill se över sin ekonomiska planering inför eventuella framtida förändringar kan med fördel börja med deklarationshjälp för privatpersoner och en genomgång av tidigare ekonomiska beslut som redan påverkat hushållens ekonomi.
Vanliga frågor om arvsskatten 2026
Har arvsskatten återinförts i Sverige 2026?
Nej. Det finns inget konkret lagförslag om återinförd arvsskatt i riksdagen, och ingen regering har lagt fram ett eget förslag. Debatten handlar fortfarande om opinion och idéer, inte beslutad politik.
Vilka vill återinföra arvsskatten?
LO och Grön Ungdom har drivit frågan mest konkret, medan Svenskt Näringsliv, Skattebetalarna och Timbro motsätter sig ett återinförande.
Hur mycket skulle en ny arvsskatt kunna kosta enligt förslagen?
LO:s förslag om en skatt på 10–20 procent med ett grundavdrag på 400 000 kronor per person skulle enligt deras egna beräkningar ge staten omkring 10 miljarder kronor per år.
Varför avskaffades arvsskatten ursprungligen 2004–2005?
Skatten togs bort eftersom den ofta tvingade fram försäljningar av familjeföretag och fastigheter för att arvingar skulle kunna betala den, samtidigt som den bara gav staten 2–2,5 miljarder kronor per år i intäkter.
Kan arvsskatten bli verklighet efter regeringsbildningen 2026?
Det är i dagsläget oklart. Frågan kan komma upp i förhandlingarna mellan S och möjliga samarbetspartier som V, men det finns ännu inget konkret regeringsunderlag eller lagförslag att utgå från.
