Kanadas förhandlingar med Saab om upp till sex spaningsflygplan av typen GlobalEye, en affär värd omkring 35 miljarder kronor, har hamnat i politisk motvind. Enligt kanadensiska CBC News och branschsajten Defence Industry Europe kräver den konservativa oppositionen nu två separata granskningar av hur regeringen har hanterat upphandlingen.
Kraven som planet sägs missa
Bakgrunden är rapporter om att GlobalEye inte fullt ut uppfyller flera av det kanadensiska flygvapnets krav. De punkter som nämns är radarns räckvidd och täckning, förmågan till lufttankning samt utrustningen för integration med Norad, det gemensamma nordamerikanska luftförsvarssamarbetet mellan USA och Kanada.
Enligt uppgifter som Placera återger konstaterade den kanadensiska upphandlingsmyndigheten att inget av de tre flygplan som utvärderades fullt ut mötte flygvapnets krav, men att GlobalEye bedömdes som det bästa alternativet. Saab framhåller i sin tur att GlobalEye kan modifieras och anpassas efter olika länders behov och krav.
GlobalEye är Saabs luftburna radar- och ledningssystem, byggt på affärsjetplattformen Bombardier Global 6000/6500 – ett plan som för övrigt tillverkas i Kanada. Systemet är i tjänst i Förenade Arabemiraten och har beställts av bland andra Sverige.
Gripen och 12 000 jobb i vågskålen
Affären hänger ihop med en större fråga: Kanadas stridsflyg. Saab har erbjudit att förlägga produktion av stridsflygplanet Gripen till Kanada och kopplar över 12 000 arbetstillfällen till de två programmen tillsammans, enligt rapporteringen. Kanada har sedan tidigare övervägt att minska sin beställning av amerikanska F-35 och komplettera med Gripen E.
För Saab är Kanada därmed en av de viktigaste öppna affärerna. Ett bakslag för GlobalEye skulle inte bara kosta en enskild order utan också försvaga argumenten för Gripen-spåret.
BofA: Saab bland tre vinnare
Samtidigt, på måndagen, publicerade Bank of America Global Research en analys av den europeiska försvarssektorn där Saab pekas ut som ett av de tre bolag med starkast orderutsikter, tillsammans med tyska Hensoldt och norska Kongsberg Defence. Enligt Placeras återgivning räknar banken med att sektorns intäkter växer med i genomsnitt omkring 15 procent per år fram till 2030, driven av efterfrågan på luftförsvar, robotar och radarsystem.
| Bolag | Book-to-bill 2026–2030 (snitt) |
|---|---|
| Hensoldt (Tyskland) | 1,66x |
| Kongsberg Defence (Norge) | 1,62x |
| Saab (Sverige) | 1,39x |
Book-to-bill anger orderingång i förhållande till fakturerad försäljning. Ett värde över 1 betyder att orderboken växer. Källa: Bank of America Global Research, återgivet av Placera 21 september 2026.
Banken räknar också med att rörelsemarginalerna i sektorn stiger med cirka 1,65 procentenheter till 2030 och att vinsten per aktie växer med omkring 21 procent per år.
Vad det betyder för aktien
Saab-aktien har varit en av Stockholmsbörsens stora vinnare sedan Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina 2022, och orderboken har vuxit kraftigt i takt med de europeiska försvarssatsningarna. Kanadaaffären är i det sammanhanget inte avgörande för bolagets tillväxt – men den är symboliskt viktig eftersom det handlar om ett Natoland som överväger att välja europeiskt framför amerikanskt i två stora program samtidigt.
Nästa avstämning kommer med Saabs rapport för tredje kvartalet i slutet av oktober. Till dess lär den kanadensiska debatten om GlobalEye fortsätta – i Ottawa snarare än i Linköping.
