Riksbankens direktion samlas i Göteborg onsdagen den 23 september och beskedet publiceras torsdagen den 24 september klockan 9.30, enligt Riksbankens pressmeddelande från i juni. Styrräntan är 1,75 procent, och varken Swedbank eller Nordea räknar med att den rörs nästa vecka.
Däremot är bankerna överens om riktningen. Både Swedbank och Nordea väntar sig en höjning med 0,25 procentenheter till 2,00 procent vid mötet i november, och ytterligare ett steg i februari nästa år. Nordea räknar dessutom med att vice riksbankschefen Anna Seim reserverar sig redan den 24 september och förordar en höjning direkt, enligt bankens bedömning som återgavs på fredagen.
Swedbanks riskscenario: inflation över 4 procent
Det som sticker ut i fredagens flöde är Swedbanks veckobrev med rubriken “Ett värre inflationsscenario”, som listas bland bankens makroanalyser. Där räknar banken på vad som händer om energipriserna inte faller tillbaka.
I scenariot antas oljepriset ligga kvar kring 110 dollar per fat fram till september 2027 och elpriserna hamna omkring 20 procent över marknadens nuvarande förväntningar. Dieselpriset skulle då nå 27 kronor litern och bensinpriset 22 kronor i december. Konsekvensen, enligt Swedbanks beräkning, är att KPIF-inflationen – konsumentprisindex med fast ränta, det mått Riksbanken styr mot – stiger till drygt 4 procent sommaren 2027. Riksbanken skulle i så fall tvingas höja fyra gånger i rad, från november till mars, till 2,75 procent.
Det är dock inte bankens huvudprognos. I huvudscenariot ligger räntan still i september, sannolikheten för en höjning i november bedöms till omkring 40 procent och för en höjning före årsskiftet till uppemot 70 procent. Slutpunkten är 2,25 procent efter två höjningar, samma nivå som i bankens konjunkturrapport Swedbank Economic Outlook från den 25 augusti, där KPIF-inflationen väntas toppa på 2,7 procent i april 2027.
Vad Riksbanken själv har sagt
Vid det senaste beskedet den 20 augusti lämnades räntan oförändrad, men tonen var tydligt mer vaksam än i juni. “Sannolikheten för en räntehöjning senare i år kvarstår”, skriver Riksbanken i den penningpolitiska uppdateringen från augusti. Direktionen tillägger: “Skulle den oväntat höga inflationen under sommaren vara inledningen på en större och mer bestående inflationsuppgång kommer Riksbanken att anpassa penningpolitiken i en stramare riktning.”
Bakgrunden är att både tillväxt och inflation under sommaren blev högre än Riksbanken räknat med i juni. I juli var KPIF-inflationen 0,7 procent, men rensat för de tillfälliga skattesänkningarna på mat och drivmedel låg den på 2,2 procent, enligt samma rapport.
Augustisiffran från SCB, publicerad den 14 september, gav inte mycket ny vägledning. KPIF-inflationen var oförändrad på 0,7 procent och KPIF exklusive energi sjönk till 0,5 procent. Men under ytan syns just det Swedbank varnar för: elpriserna steg 5,9 procent och drivmedel 3,7 procent bara från juli till augusti. “De lägre livsmedelspriserna dämpade inflationstakten, men motverkades bland annat av högre priser på el och drivmedel i augusti”, säger Frida Stark, prisstatistiker på SCB, i statistiknyheten.
Så ligger bankernas prognoser
| Bank (datum) | 24 sept | Nästa höjning | Slutet 2026 | Slutet 2027 |
|---|---|---|---|---|
| Swedbank (25 aug, uppdaterad 18 sept) | 1,75 % | November 2026 (ca 40 % sannolikhet), sedan februari 2027 | 2,00 % | 2,25 % (riskscenario: 2,75 % i mars 2027) |
| Nordea (2 sept, uppdaterad 18 sept) | 1,75 % (väntar reservation från Anna Seim) | November 2026 (ca 70 % sannolikhet), sedan februari 2027 | 2,00 % | 2,25 % |
| Handelsbanken (9 sept) | 1,75 % | 16 december 2026 | 2,00 % | 2,25 % |
| SEB (25 aug) | 1,75 % | Våren 2027, sedan september 2027 | 1,75 % | 2,25 % |
Handelsbanken ligger något senare än Swedbank och Nordea och räknar i sin konjunkturprognos från den 9 september med oförändrad ränta både den 24 september och den 4 november, och en första höjning till 2,00 procent den 16 december. SEB är mest avvaktande: i Nordic Outlook från den 25 augusti ligger räntan still hela 2026 och höjs först under 2027.
Nordeas chefekonom Annika Winsth motiverade sin prognos så här när bankens konjunkturrapport presenterades den 2 september: “Ett normaliserat konjunkturläge tillsammans med en svag krona får Riksbanken att höja styrräntan redan i november.”
Faktaruta: Det här avgör beskedet den 24 september
- Räntebanan. Ingen väntar en höjning nu – frågan är om Riksbanken flyttar fram sin egen prognos så att en höjning i november eller december blir huvudspår.
- Reservationer. Om en eller flera ledamöter, som Nordea tror om Anna Seim, reserverar sig för en höjning blir signalen om november starkare.
- Energipriserna. El och drivmedel drev upp prisnivån i augusti enligt SCB. Riksbanken har sagt att den bortser från tillfälliga effekter, men inte från en “större och mer bestående inflationsuppgång”.
- Underliggande inflation. KPIF exklusive energi låg på 0,5 procent i augusti. Rensat för de tillfälliga skattesänkningarna bedömde Riksbanken den underliggande inflationen som “relativt nära 2 procent” i augusti.
- Nästa tillfällen. Efter den 24 september återstår två besked i år: den 4 november och den 16 december.
Vad betyder det för hushållen?
För den som har rörligt bolån är det inte septemberbeskedet i sig som spelar roll, utan hur mycket räntan kan komma att stiga fram till våren. Bankernas huvudscenarier pekar på 0,50 procentenheter. Swedbanks riskscenario innebär 1,00 procentenhet på fem månader.
Skattereduktionen för ränteutgifter mildrar smällen: enligt Skatteverket får du tillbaka 30 procent av ränteutgifter upp till 100 000 kronor per år och 21 procent av den del som överstiger 100 000 kronor. Från inkomståret 2026 gäller avdraget bara lån med säkerhet, som bolån. Kalkylatorn nedan visar vad en räntehöjning kostar per månad före och efter avdrag.
Räkna på din räntehöjning
Förenklad beräkning: kostnad = lånebelopp × förändring / 12. Avdraget beräknas med 30 procent, eller 21 procent om dina samlade ränteutgifter redan överstiger 100 000 kr per år. Amortering och bankens marginal ingår inte.
Vad händer nu
Tre saker att hålla ögonen på i torsdagens besked: om räntebanan höjs så att en höjning i år blir mer sannolik än inte, om någon ledamot reserverar sig, och hur direktionen beskriver energiprisernas roll. Riksbanken har hittills betonat att inflationen exklusive tillfälliga effekter ligger nära målet och att den vill se om sommarens uppgång består. Skulle oljepriset ligga kvar över 100 dollar in i vintern flyttas diskussionen från om till hur snabbt – och då är det Swedbanks scenario med 2,75 procent, snarare än bankernas huvudspår, som hushållen bör ha räknat på.
