Sveriges bostäder behöver mer än nybyggen. En ny rapport visar att renovering av miljonprogramshus släpar efter, och att underhållsskulden redan är enorm. I Jämtlands län är 86,3 procent av lägenheterna från 1965–1974 endast lätt eller inte alls renoverade, enligt siffror från SCB i Måleriföretagens rapport Renovera Sverige.
Jämtland sticker ut i statistiken
Rapporten visar att det finns cirka 6 656 lägenheter i länet. På en nationell nivå gäller samma sak för 74,9 procent av lägenheterna som byggdes under miljonprogrammet, vilket innebär att 3 av 4 lägenheter berörs. Många av landets flerbostadshus uppfördes under denna period, och de äldsta av dessa byggnader har nu passerat 60 år. Tak, fasader, fönster och våtrum behöver med tiden renoveras.
Högre byggkostnader och ökande räntor ligger bakom utvecklingen. När ekonomin är under press skjuts det förebyggande underhållet på framtiden, vilket gör att mindre problem kan växa till större skador. Detta är särskilt tydligt i Jämtlands län, där den stora andelen lägenheter som antingen inte har renoverats eller endast har fått lättare åtgärder kräver insatser.
Det är där en underhållsskuld växer fram. Enligt Sveriges Allmännytta har denna skuld nyligen beräknats till cirka 686 miljarder kronor, men detta inkluderar inte bostadsrättsföreningar eller det privata hyresbeståndet. Därför är den verkliga summan högre. Underhållskostnaderna försvinner inte; små problem kan leda till större skador, vilket innebär att framtida åtgärder kommer att bli både mer omfattande och kostsamma.
Olika villkor i olika kommuner
För större kommuner handlar utmaningen främst om mängden investeringar som behöver göras. I mindre kommuner kan samma behov sammanfalla med lediga lägenheter och lägre hyresintäkter. Att kunna förvalta befintliga byggnader är lika viktigt som att ha förmågan att bygga nytt.
Det innebär att bostadspolitiken måste omfatta mer än bara nybyggnation. Förvaltningen av befintliga resurser behöver få större fokus, enligt slutsatserna i rapporten. Författarna föreslår att nästa regering bör prioritera fem områden för att öka incitamenten för underhåll och renovering. De anser att detta handlar om boendemiljö, fastighetsvärden och att skapa ett mer hållbart samhälle.
Som jämförelse visar Skövdebostäders energimål att långsiktigt underhåll kan ge tydliga resultat när planeringen fungerar. Det är samma logik som nu lyfts för hela bostadsbeståndet. Pontus Sjöstrand, vd för Måleriföretagen i Sverige, och Cennet Johansson, vd för Skellefteå Måleri och Golv samt ordförande för Måleriföretagen Region Norr, står bakom slutsatserna.
För den som vill se hur branschen beskriver arbetet med renovering finns också vägledning om kostnader och upplägg. Men rapportens budskap är tydligt: väntan gör problemen dyrare.
