Ett jämnt valresultat gör hösten till en väntan i flera steg: slutlig räkning, talmansval den 28 september, en statsministeromröstning tidigast dagen efter och en budget som får lämnas ända in i november. Här är tidsplanen och vad den betyder för hushållens ekonomi.
Med tre mandats marginal mellan blocken i den preliminära räkningen – och SVT:s prognos om att slutresultatet snarare blir 175 mot 174 – är det i praktiken de sena förtidsrösterna och utlandsrösterna som avgör vilket block som får egen majoritet. De räknas av länsstyrelserna från onsdagen och kan enligt Valmyndigheten vara klara först på torsdag. Det slutliga resultatet väntas helgen efter valet, enligt riksdagens egen tidsplan.
Talman först, statsminister sedan
Den nyvalda riksdagen samlas måndagen den 28 september och gör då sitt första politiska val: talman och tre vice talmän. Dagen efter öppnas riksmötet. Statsministerfrågan prövas enligt riksdagens beskrivning inom två veckor från det att riksdagen samlats, och en omröstning kan därmed hållas tidigast den 29 september.
Reglerna bygger på negativ parlamentarism. Sitter Ulf Kristersson kvar krävs att fler än hälften av ledamöterna, 175, röstar nej för att han ska tvingas bort. Röstas han bort, eller väljer han att avgå, inleder talmannen sonderingar och kan lägga fram upp till fyra förslag till ny statsminister. Faller alla fyra ska ett extra val hållas inom tre månader. Kristersson har sagt att han tänker försöka bilda regering oavsett vilket block som blir störst.
Vägen från valdag till budget
Budgeten får vänta
I vanliga år lämnas budgetpropositionen senast den 20 september. Under valår gäller andra regler: budgeten lämnas tre veckor efter statsministeromröstningen eller ett regeringsskifte, dock senast den 15 november, enligt Regeringskansliets beskrivning av budgetprocessen. På samma sida anges den 12 november som årets sista dag – de två datumen är alltså inte helt samstämmiga, men i båda fallen handlar det om mitten av november. Riksdagens beslut om budgetramarna kommer därefter i december.
För hushållen betyder det att besked om vad som gäller från den 1 januari 2027 – inkomstskatten, elskatten, avdrag och bidrag – inte kan väntas förrän sent i höst. De skattesänkningar och den frysta elskatt som regeringen aviserade inför valet ligger kvar som förslag, men vilket som blir verklighet avgörs av vem som lägger budgeten och vilken majoritet den samlar. Sedan 2014 räcker det inte att regeringens förslag är större än oppositionens största parti: det måste också stå sig mot en samlad motbudget.
Marknaden har tålamod – ett tag
Efter valet 2018 tog regeringsbildningen över fyra månader. SEB:s seniorekonom Robert Bergqvist bedömde inför årets val att en utdragen process är en riskfaktor för kronan, men att marknaden har viss tolerans: ”Det tar kanske tre, fyra månader innan vi är där. Så vi har ett spelutrymme.” För den som har bolån eller sparar i fonder är den viktigaste slutsatsen att inga skatteregler ändras av valet i sig – det som gäller i dag gäller tills en ny budget är beslutad.
