Regeringen höjer sin prognos för den svenska tillväxten. BNP väntas nu öka med 2,5 procent under 2026, upp från tidigare bedömda 2,3 procent. För 2027 ligger prognosen kvar på 2,5 procent.
Lågkonjunkturen bakom oss
Finansminister Elisabeth Svantesson presenterade siffrorna den 27 augusti och menar att Sverige nu kan lägga lågkonjunkturen bakom sig. Enligt regeringens bedömning närmar sig konjunkturen balans under 2027, drivet av ökad hushållskonsumtion och väntade investeringar.
Arbetsmarknaden släpar efter
Arbetslösheten väntas uppgå till 8,5 procent i år och sjunka till 7,8 procent 2027. Att sysselsättningen förbättras senare än produktionen är det normala mönstret i en konjunkturvändning: företag ökar först arbetstiden och produktiviteten i befintlig personalstyrka innan de anställer.
Nivån 8,5 procent är samtidigt hög i ett historiskt perspektiv, och gapet mellan en tillväxt på 2,5 procent och en arbetslöshet kvar över 8 procent är den svaga punkten i bilden.
Prognosen är också ett politiskt dokument
Tidpunkten är inte neutral. Regeringens prognoser publiceras i valrörelsens slutskede och utgör underlaget för höstens budgetarbete. Konjunkturinstitutets och Riksbankens bedömningar är de naturliga jämförelsepunkterna, och avvikelser mellan dem brukar handla mer om antaganden om hushållens sparande än om oenighet i sak.
Statistiken pekar åt samma håll
Uppskrivningen kommer efter att utfallet för andra kvartalet överraskat positivt. Läs mer om att svensk tillväxt överraskade i andra kvartalet.
