På åtta dagar har sex av världens viktigaste centralbanker lämnat räntebesked. Facit: två höjningar, fyra oförändrade beslut, och ett tydligt budskap om att räntorna är på väg upp snarare än ned. Sverige har fortfarande den näst lägsta styrräntan i gruppen, men Riksbanken har flaggat för att höjningarna kan inledas redan i år. Här är räntekartan efter septemberbeskeden.
Bakgrunden är densamma överallt: kriget i Mellanöstern har drivit upp priserna på olja, drivmedel och el, och centralbankerna oroar sig för att energichocken ska sprida sig till den bredare inflationen. Skillnaden ligger i utgångsläget. Norge och USA har haft inflation över målet i flera år och höjer nu, medan Schweiz ligger kvar på noll och Sverige på en nivå som Riksbanken själv beskriver som stimulerande.
Norge: höjning till 4,50 procent
Norges Bank höjde på torsdagen styrräntan med 0,25 procentenheter till 4,50 procent, med verkan från den 25 september. Beslutet fattades vid kommitténs möte den 23 september. Norsk inflation låg på 3,3 procent och den underliggande inflationen på 3,0 procent, enligt bankens pressmeddelande.
Centralbankschefen Ida Wolden Bache motiverade höjningen med att inflationen har legat över målet i flera år och att en högre ränta bidrar till att pressa ned den, och kommittén säger sig vara beredd att höja räntan ytterligare om det behövs för att få ned inflationen till 2-procentsmålet inom rimlig tid (uttalandena är översatta från engelska). Nästa norska räntebesked kommer den 5 november.
USA: Fed höjer till 3,75–4,00 procent
Den amerikanska centralbanken Federal Reserve höjde den 16 september sitt målintervall för styrräntan med 0,25 procentenheter till 3,75–4,00 procent. Beslutet var enhälligt. I sitt uttalande beskrev kommittén den ekonomiska aktiviteten som expanderande i solid takt och motiverade höjningen med att den ska ge en snabbare återgång till inflationsmålet på 2 procent.
Storbritannien: oförändrat, men tre ville höja
Bank of England lämnade den 17 september sin ränta oförändrad på 3,75 procent. Omröstningen slutade 6–3, där tre ledamöter ville höja till 4,00 procent. Kommittén pekade på att den utdragna konflikten i Mellanöstern bidragit till ytterligare uppgångar i priserna på råolja och raffinerade energiprodukter, men bedömde att svag inhemsk efterfrågan och lediga resurser på arbetsmarknaden talade för att avvakta.
Euroområdet: ECB har höjt två gånger i år
Europeiska centralbanken ECB ligger sedan den 16 september på en inlåningsränta på 2,50 procent, enligt bankens egen räntetabell. Det är den andra höjningen under 2026: i juni höjdes räntan från 2,00 till 2,25 procent. Refiräntan, som bankerna betalar när de lånar av ECB, är 2,65 procent.
Schweiz: kvar på noll
Schweiziska nationalbanken SNB lämnade den 24 september styrräntan oförändrad på 0 procent. Inflationen har stigit något sedan i juni, främst på grund av högre energipriser, men bankens prognos ligger på 0,7 procent i år och 0,8 procent både 2027 och 2028. SNB varnade samtidigt för att en förvärrad situation i Mellanöstern kan pressa upp energipriserna betydligt mer.
Sverige: 1,75 procent, men höjningar i sikte
Riksbanken lämnade i torsdags styrräntan oförändrad på 1,75 procent, men skruvade upp sin räntebana. Direktionen bedömer att kombinationen av en starkare konjunktur och fortsatta utbudsstörningar innebär att styrräntan bör höjas mer än i juniprognosen, och att höjningarna inleds i år om inflations- och konjunkturutsikterna står sig. I prognosen ligger styrräntan på 1,85 procent i genomsnitt under fjärde kvartalet 2026, 2,07 procent första kvartalet 2027 och 2,38 procent tredje kvartalet 2027.
Vad betyder det för Sverige?
Ränteskillnaden mot omvärlden är en av förklaringarna till att kronan försvagats under hösten. När Norge, USA och euroområdet höjer medan Sverige ligger kvar blir det mer lönsamt att placera pengar i andra valutor. Riksbanken nämner själv den svagare kronan som en av riskerna för högre inflation. En första svensk höjning skulle, om prognosen håller, komma vid något av de återstående mötena i år, och skulle framför allt märkas i de rörliga bolåneräntorna. De bundna räntorna har redan börjat stiga i takt med att marknadsräntorna följt med omvärlden uppåt.
Riksbankens räntebeslut tillämpas från den 30 september, samma dag som protokollet från direktionens möte publiceras.
