ECB höjde på torsdagen styrräntorna för andra gången på tre månader. Inlåningsräntan landar på 2,50 procent från den 16 september, och Christine Lagarde kallade beslutet självklart. Samtidigt ligger Riksbankens styrränta kvar på 1,75 procent – och gapet mellan Frankfurt och Stockholm är nu det största sedan räntesänkningarna inleddes.
Europeiska centralbanken höjde på torsdagen sina tre styrräntor med 0,25 procentenheter, enligt bankens pressmeddelande. Inlåningsräntan, som styr de korta marknadsräntorna i euroområdet, blir därmed 2,50 procent. Refiräntan höjs till 2,65 procent och utlåningsräntan till 2,90 procent. De nya nivåerna gäller från den 16 september.
Det är den andra höjningen i den nya cykeln. Den första kom i juni, då inlåningsräntan lyftes från 2,00 till 2,25 procent efter ett år av stillastående. Räntan hade dessförinnan sänkts i fyra steg under första halvåret 2025.
”A no-brainer”
ECB-chefen Christine Lagarde beskrev vid presskonferensen beslutet som enhälligt och kallade det ”a no-brainer”, enligt ECB:s egen utskrift. Hon betonade samtidigt att rådet inte binder sig vid någon räntebana på förhand utan tar ställning möte för möte utifrån inkommande data.
Bakgrunden är en inflation som drivit i väg på energipriserna. Inflationen i euroområdet var 3,3 procent i augusti, den högsta nivån på nära tre år, och energiprisinflationen steg till 14,3 procent från 10,3 procent i juli, enligt ECB:s penningpolitiska uttalande. Konflikten i Mellanöstern och utvecklingen i Rysslands krig mot Ukraina har enligt banken pressat upp energiprisbanan ytterligare.
ECB-rådet skriver i sitt beslut att inflationen väntas ligga kvar väl över målet under en längre period. Riskerna för inflationsutsikterna ligger enligt Lagarde på uppsidan, särskilt på grund av konflikten i Mellanöstern.
Nya prognoser: högre inflation, starkare tillväxt
ECB:s stab publicerade samtidigt nya prognoser. Inflationen väntas bli 3,0 procent 2026, 2,5 procent 2027 och 2,1 procent 2028. Prognosen för 2027 har höjts från 2,3 procent och för 2028 från 2,0 procent sedan juni. Kärninflationen, exklusive energi och livsmedel, bedöms till 2,5, 2,6 respektive 2,3 procent.
Tillväxten har samtidigt överraskat positivt. Euroområdets BNP väntas växa 0,9 procent i år, 1,4 procent 2027 och 1,5 procent 2028, en upprevidering för både 2026 och 2027 jämfört med juni. Lagarde sade att banken blivit överraskad av ekonomins motståndskraft.
Faktaruta: ECB:s prognoser (september 2026)
| Mått | 2026 | 2027 | 2028 |
|---|---|---|---|
| Inflation (HIKP) | 3,0 % | 2,5 % | 2,1 % |
| Kärninflation | 2,5 % | 2,6 % | 2,3 % |
| BNP-tillväxt | 0,9 % | 1,4 % | 1,5 % |
Källa: ECB:s penningpolitiska beslut 10 september 2026.
Marknaden tror på mer – ekonomerna är mer försiktiga
Hur många höjningar som återstår är omtvistat. Enligt Reuters prissatte marknaden efter beskedet ytterligare en höjning före årsskiftet, följt av en eller två under 2027. Ränteterminerna pekar enligt Trading Economics på en tredje höjning redan i december. Ekonomerna är mer avvaktande: i en Reuters-enkät bland 65 ekonomer i början av september räknade 90 procent med att inlåningsräntan stannar på 2,50 procent vid årets slut.
Andrew Kenningham, chefsekonom för Europa på Capital Economics, sade till Reuters att årets energiprischock till skillnad från 2022 sannolikt inte utlöser någon löne-prisspiral.
Riksbanken går sin egen väg
För svenska hushåll är den mest intressanta jämförelsen Riksbanken. Styrräntan lämnades oförändrad på 1,75 procent vid beslutet den 20 augusti, och nästa besked kommer den 24 september. Riksbanken skrev då att sannolikheten för en räntehöjning senare i år kvarstår, och att penningpolitiken anpassas i stramare riktning om sommarens oväntat höga inflation visar sig vara inledningen på en mer bestående uppgång.
Sedan dess har bilden lugnat sig något. Snabbstatistiken från SCB visade att KPIF-inflationen var 0,7 procent i augusti, lägre än väntat, och storbankernas ekonomer räknar samstämmigt med oförändrad ränta i september. SEB väntar sig att räntan ligger kvar på 1,75 procent året ut, med en första höjning i mars 2027, medan Danske Bank ser en höjning till 2,00 procent i november.
Skillnaden mot euroområdet är därmed tydlig: ECB har höjt två gånger på tre månader, medan Riksbanken ännu inte rört räntan uppåt. Gapet på 0,75 procentenheter mellan ECB:s inlåningsränta och den svenska styrräntan talar på marginalen för euron mot kronan, och gör att svenska bolåntagare tills vidare slipper den räntepress som hushåll i euroländerna nu möter.
Vad händer härnäst
ECB:s nästa räntemöte hålls den 29 oktober. Dessförinnan kommer Riksbankens besked den 24 september och den amerikanska centralbanken Feds beslut den 16 september, där marknaden enligt CME-baserad prissättning ger ungefär två tredjedelars sannolikhet för en höjning.
