Producentpriserna i Sverige steg med 6,8 procent i augusti jämfört med samma månad i fjol, enligt SCB:s statistik som publicerades på fredagsmorgonen. Så sent som i december var prisutvecklingen negativ. Vändningen drivs nästan helt av energi: energirelaterade varor har blivit 25,2 procent dyrare på ett år, medan konsumtionsvaror i producentledet faktiskt är billigare än för ett år sedan.
Producentprisindex, PPI, mäter vad svenska producenter får betalt för sina varor när de lämnar fabriken, både på hemmamarknaden och vid export. Från juli till augusti steg indexet med 0,9 procent. Hemmamarknadspriserna ökade mest, 1,5 procent, medan export- och importpriserna steg med 0,5 procent vardera, uppger SCB.
På årsbasis är bilden tydlig. Hemmamarknadspriserna ligger 7,0 procent högre än i augusti 2025, exportpriserna 6,8 procent högre och importpriserna hela 9,5 procent högre. Prisindex för inhemsk tillgång, som väger samman hemmamarknad och import och därmed speglar vad svenska köpare möter, är upp 8,2 procent.
Från minus 2,7 till plus 6,8 på åtta månader
Det som gör augustisiffran anmärkningsvärd är hur snabbt läget svängt. I december 2025 var producentpriserna 2,7 procent lägre än ett år tidigare, och i februari var årstakten fortfarande minus 1,7 procent. I mars vände kurvan upp, och sedan dess har ökningstakten stigit nästan varje månad: 2,0 procent i mars, 4,7 i april, 6,6 i maj och 7,4 i juni innan en liten andhämtning i juli.
Importpriserna har gjort den största resan. I januari var de 7,4 procent lägre än året innan, i augusti 9,5 procent högre. Det speglar både dyrare olja och energi på världsmarknaden och en svagare krona, som gör allt som köps in i utländsk valuta dyrare räknat i kronor.
Energin står för nästan hela uppgången
SCB skriver att högre priser på raffinerade petroleumprodukter samt handel med elektricitet stod för de största bidragen till månadsuppgången. Enbart elhandeln bidrog med 1,0 procentenhet till hemmamarknadsindexet. Ser man på årstakten är energirelaterade varor upp 25,2 procent. Rensat för energi är producentpriserna upp 3,9 procent, vilket är en betydligt lugnare takt.
Uppdelningen efter varutyp visar var trycket sitter:
- Energirelaterade varor: +25,2 procent
- Investeringsvaror: +1,6 procent
- Konsumtionsvaror: −1,6 procent
- PPI exklusive energi: +3,9 procent
Att konsumtionsvarorna i producentledet blivit billigare på ett år är en viktig nyans. Det innebär att den dyrare energin ännu inte slagit igenom brett i priserna på de varor som säljs vidare till hushållen, åtminstone inte i det led som PPI mäter.
Vad betyder det för inflationen?
Producentpriser brukar ses som en tidig signal för konsumentpriserna, eftersom företagens kostnader förr eller senare tenderar att föras vidare. Men sambandet är varken snabbt eller ett-till-ett. Konsumentprisindex innehåller dessutom tjänster, hyror och räntekostnader som PPI inte fångar.
Riksbanken pekade på samma utveckling när direktionen i torsdags lämnade styrräntan oförändrad på 1,75 procent. I pressmeddelandet konstaterar banken att utbudsstörningarna från kriget i Mellanöstern kvarstår, att priset på olja, el och drivmedel har stigit den senaste tiden och att kronan fortsatt att försvagas. Direktionen bedömer att inflationstrycket fortsatt är över det normala och att inflationen väntas stiga den närmaste tiden. Slutsatsen blev att räntehöjningarna väntas inledas redan i år, om inflations- och konjunkturutsikterna står sig.
Riksbankens nya prognos för KPIF-inflationen 2027 är 2,1 procent, upp från 1,7 procent i juniprognosen. För 2028 räknar banken med 2,4 procent.
Så läser du siffrorna
PPI publiceras av SCB varje månad och avser prisförändringar i producent- och importledet. Augustisiffrorna är preliminära och kan revideras när nästa månads statistik publiceras. Uppgifterna i den här artikeln är hämtade från SCB:s statistiknyhet och Statistikdatabasen den 25 september 2026. Nästa publicering, som avser september, kommer i slutet av oktober.
