Livsmedelsindustrin stämningar: WHO varnar för att regler bromsas
Livsmedelsindustrin stämningar används, enligt en ny genomgång, som ett sätt att sinka politiska beslut snarare än att faktiskt vinna i rättssalen. Världshälsoorganisationen, WHO, ser utvecklingen som ett hinder i arbetet mot fetma och andra folkhälsoproblem.
Granskningen visar att staterna har gått segrande ur tre fjärdedelar av målen. Trots det fortsätter bolagen att dra processerna vidare, vilket enligt forskarna pekar på ett annat syfte än att få rätt i domstol.
WHO ser ett mönster som liknar tobaksindustrins
WHO:s generaldirektör Tedros Adhanom Ghebreyesus riktar hård kritik mot hur rättssystemet används. Han menar att processerna försenar arbetet mot den globala fetmaepidemin och uppmanar livsmedelsföretagen att sluta använda domstolar för att stoppa folkhälsoåtgärder.
Forskarna beskriver detta som en form av regulatorisk nedkylning. Poängen är inte bara att vinna ett enskilt mål, utan att göra det dyrare, långsammare och politiskt svårare för andra länder att införa liknande regler.
Flera länder och flera typer av regler
Genomgången omfattar mål i Mexiko, Brasilien, Colombia, USA, Storbritannien och Indien. De vanligaste tvisterna handlar om varningsmärkning på livsmedel, men också om sockerskatter och begränsningar av reklam för skräpmat som riktas till barn.
Det är just den typen av regler som ofta blir känsliga för industrin, eftersom de kan påverka både försäljning och marknadsföring. Konkurrensverkets rapport om lönsamheten i livsmedelsindustrin ger också en bild av hur hårt pressad sektorn kan vara, vilket hjälper till att förklara varför motståndet mot nya regler blir så kraftigt.
Få jättar står för en stor del av processerna
Bland de kärande som forskarna kunde identifiera dominerar ett litet antal globala koncerner. Coca-Cola, PepsiCo, Mondelēz, Kellogg’s, Danone och Ferrero står tillsammans för omkring 38 procent av de identifierbara stämningarna, enligt rapporten Big Food vs The People.
Det gör att frågan inte bara handlar om enskilda rättsfall, utan om ett bredare mönster där några få aktörer sätter tonen för hela branschen. WHO varnar nu för att samma metod som länge förknippades med tobaksindustrin håller på att slå rot i livsmedelssektorn.
FAQ om livsmedelsindustrin stämningar
Vilket är Sveriges största livsmedelsföretag?
Det beror på hur man mäter, men Livsmedelsföretagen brukar lyfta fram olika bolag beroende på om man ser till omsättning, anställda eller export. I den här artikeln finns ingen svensk rangordning, så WHO:s granskning säger inget om vilket företag som är störst i Sverige. För en sådan jämförelse behöver man gå till branschstatistik från till exempel Livsmedelsföretagen.
Kan Sverige bli självförsörjande på mat?
Det är en fråga som ofta kopplas till både produktion, importberoende och beredskap. WHO:s rapport handlar inte om svensk självförsörjning, men den visar hur regler och rättsprocesser kan påverka livsmedelspolitiken i stort. För Sverige blir det därför en fråga om både industrins villkor och statens möjligheter att styra mot folkhälsomål.
Var ska livsmedelsindustrin hitta 20.000 nya medarbetare?
Det är en rekryteringsfråga som branschen själv ofta lyfter, bland annat via Livsmedelsföretagen. Den här granskningen från WHO tar inte upp bemanningsbehovet direkt, men den visar att sektorn samtidigt står inför ökade krav på anpassning till nya regler. Det gör kompetensförsörjningen ännu viktigare för företagen.
Får man sälja livsmedel utan tillstånd?
Det beror på vilken typ av livsmedel och vilken verksamhet det gäller. I Sverige krävs ofta registrering eller tillstånd beroende på om man driver restaurang, butik eller annan hantering av mat, men den här artikeln handlar om rättsprocesser kring folkhälsoregler. För exakta krav behöver man kontrollera regler hos ansvarig myndighet och kommunen.
