Kinas export rusar 25 procent – överskottet växer trots G20-kritiken

Kinas export ökade med 25 procent i årstakt i augusti och handelsöverskottet svällde till drygt 119 miljarder dollar, visar statistik från den kinesiska tullmyndigheten som publicerades på tisdagen. Bakom rusningen ligger en global efterfrågan på halvledare, elbilar och annan högteknologi – men också en oljeimport som fallit med 23 procent sedan kriget i Mellanöstern. Siffrorna landar en vecka efter att 19 av 20 G20-länder ställt sig bakom kritiken mot Kinas exportberoende, och i ett Sverige där exporten till Kina fortsätter att krympa.

Kinas export uppgick i augusti till 401,4 miljarder dollar, en ökning med 25,0 procent jämfört med samma månad i fjol, enligt tullmyndigheten. Det var en acceleration från julis 23,9 procent och ungefär i linje med vad analytiker hade räknat med, rapporterar nyhetsbyrån AP och Hongkongtidningen South China Morning Post. Importen steg samtidigt med 28,2 procent till 282,4 miljarder dollar.

Handelsöverskottet blev därmed 119,1 miljarder dollar, upp från 112,5 miljarder i juli. Räknat i yuan ökade exporten med 18,6 procent och överskottet uppgick till 809 miljarder yuan, enligt FXStreet.

Exportvärde i dollar, procentuell förändring mot samma period 2025. Januari och februari redovisas sammanslaget av den kinesiska tullmyndigheten på grund av nyårshelgen.

0102030+21,8Jan–feb+2,5Mar+14,1Apr+19,4Maj+27,0Jun+23,9Jul+25,0AugProcent, förändring mot samma månad 2025

Data: Kinas tullmyndighet (GAC), via Reuters, AP, SCMP och Trading Economics. Grafik: Finanstidning.

Halvledare, bilar och julhandel driver

Exportboomen har pågått hela året, med undantag för en tydlig svacka i mars då tillväxten föll till 2,5 procent i samband med att kriget mot Iran bröt ut. Sedan dess har kurvan pekat uppåt igen. Under årets första åtta månader har exporten ökat med drygt 19 procent till omkring 2 900 miljarder dollar, enligt Trading Economics sammanställning av tulldata.

Den viktigaste förklaringen är efterfrågan på teknik. Halvledare, elektronik och annan högteknologisk utrustning kopplad till investeringsvågen i artificiell intelligens har varit den enskilt starkaste kategorin sedan årsskiftet, och därtill kommer kinesiska bilar, framför allt elbilar, och industrimaskiner, skriver AP. South China Morning Post pekar också på att orderläggningen inför julhandeln bidrog till augustisiffran.

Till bilden hör även tidigareläggning av köp. Redan i våras beskrev Reuters hur utländska köpare hamstrade komponenter av rädsla för att kriget i Mellanöstern skulle driva upp insatskostnaderna ytterligare. Den typen av så kallad front-loading tenderar att lyfta exporten på kort sikt, men kan lika gärna följas av ett bakslag när lagren är fyllda.

USA-exporten studsar – från en låg nivå

Ett av de mest uppseendeväckande inslagen är att exporten till USA ökade med 34,4 procent till 42,5 miljarder dollar. Det ska dock läsas mot bakgrund av att handeln mellan länderna kollapsade under tullkriget i fjol: i augusti 2025 rasade Kinas export till USA med omkring en tredjedel, enligt CNBC:s rapportering från den tiden. Jämförelsetalet är alltså ovanligt lågt.

Den långsiktiga trenden är i stället att Kina styrt om sina varuflöden. Under första kvartalet i år minskade exporten till USA med 16 procent, medan den till Sydostasien ökade med 20 procent, till EU med 21 procent och till Afrika med 32 procent, enligt en sammanställning från den amerikanska kongresskommissionen USCC. Under årets första åtta månader har exporten till Asean-länderna ökat med nära 26 procent, medan tillväxten mot EU mattats till 6,6 procent i augusti, enligt Trading Economics.

Oljeimporten ned 23 procent

Importsidan berättar en annan historia. Kinas råoljeimport uppgick i augusti till 37,93 miljoner ton, motsvarande 8,93 miljoner fat per dag, enligt tullstatistik som Reuters refererar. Det var en ökning med 6,2 procent från juli men hela 23,4 procent lägre än i augusti i fjol. Hittills i år har oljeimporten fallit med 14,6 procent.

Orsaken är kriget i Mellanöstern. Sedan USA:s och Israels angrepp på Iran den 28 februari har flödena genom Hormuzsundet varit begränsade, och Brentoljan nådde i april över 126 dollar per fat innan den fallit tillbaka till strax under 100 dollar i början av september, enligt en analys från Reuters. Kinesiska raffinaderier har hållit igen på inköpen och i stället köpt mer rysk olja, samtidigt som exportrestriktioner på drivmedel som infördes i mars lättades i juli – vilket förklarar återhämtningen från junis bottennivå.

Att importen ändå ökar med 28 procent i värde beror alltså inte på oljan utan på en kraftig ökning av importen av halvledare och annan elektronik, till stor del insatsvaror för den egna teknikexporten.

Svag hemmamarknad bakom överskottet

Exportstyrkan står i skarp kontrast till den inhemska ekonomin. Tillväxten dämpades till 4,3 procent under andra kvartalet, och både industriproduktion, detaljhandel och investeringar har tappat fart under sommaren, rapporterar Reuters. Regeringen har svarat med ett infrastrukturprogram på 800 miljarder yuan, och enligt AP sköt staten i helgen in motsvarande 54 miljarder dollar i statliga banker och försäkringsbolag.

Det är just den kombinationen – svag konsumtion hemma, rekordexport ute – som fick G20-ländernas finansministrar att reagera. Vid mötet i Asheville i North Carolina den 1 september ställde sig 19 av 20 länder bakom ett uttalande om att ett ständigt flöde av billig export från icke-marknadsekonomier inte är hållbart, enligt USA:s finansminister Scott Bessent. Kina var det enda land som sade nej. Bakgrunden är att Kinas handelsöverskott i fjol nådde rekordhöga 1 200 miljarder dollar, enligt AP.

Kinas handelsministerium svarade den 3 september genom talespersonen Huang Ling att Kina motsätter sig att G20 används för att blåsa upp frågor om så kallade ekonomiska obalanser och överkapacitet, och att den typen av retorik bara stör den globala handelsordningen, enligt nyhetsbyrån Xinhua. Enligt AP planeras ett möte mellan president Donald Trump och Xi Jinping i slutet av september, även om Peking inte bekräftat datumet.

Så påverkas Sverige

För svensk del är Kina en marknad som krymper snabbare än nästan någon annan. Under januari–maj i år exporterade Sverige varor till Kina för 25,4 miljarder kronor, en minskning med 15 procent jämfört med samma period i fjol, enligt SCB. Kina har därmed halkat ned till tolfte plats bland Sveriges exportmarknader, med 2,9 procent av varuexporten, från elfte plats 2025. Under första kvartalet var tappet 16 procent, och redan under 2025 föll exporten till Kina med 14 procent under årets tre första kvartal.

För de svenska storbolagen är bilden blandad. Volvo Cars, som ägs av kinesiska Geely, redovisade i augusti en försäljning som föll med 4 procent under perioden maj–juli och konstaterade i sin rapport att resultatet påverkades kraftigt av nedgången på den kinesiska marknaden, där konkurrensen från lokala elbilstillverkare är hård.

Verkstadsbolagen ser däremot Kina som en ljuspunkt. Atlas Copco redovisade en rekordhög orderingång på 51 miljarder kronor för andra kvartalet, upp 27 procent, och vd Vagner Rego uppgav på bolagets rapportpresentation att utvecklingen i Kina var positiv i de flesta produktlinjer, med halvledarsegmentet som starkast. SKF:s vd Rickard Gustafson beskrev i samband med kvartalsrapporten en tillväxt på över 3 procent i Kina och Nordostasien, delvis driven av just den kinesiska elbilsexporten – samma export som nu oroar G20.

Vad händer nu?

Nästa test kommer i mitten av oktober när tullmyndigheten publicerar septembersiffrorna. Frågan är om exportvågen håller i sig när effekterna av tidigarelagda order klingar av – och om EU följer USA:s väg med hårdare handelsåtgärder. För svenska exportbolag vore det en dubbel risk: sämre tillträde till Kina och tuffare konkurrens från kinesiska bolag på hemmaplan.