Inflationen i Sverige låg kvar på 0,7 procent i augusti, mätt med Riksbankens målvariabel KPIF. Det visar SCB:s preliminära snabbstatistik som publicerades på måndagsmorgonen. Utfallet var lägre än de 0,9 procent som ekonomerna i snitt hade räknat med – och storbankerna ser nu ingen räntehöjning vid Riksbankens möte den 24 september.
Enligt SCB:s Snabb-KPI steg inflationstakten enligt KPI från 0,2 procent i juli till 0,3 procent i augusti. KPIF, där hushållens bolåneräntor hålls konstanta, var oförändrad på 0,7 procent. Den underliggande inflationen KPIF-XE, som också rensar bort energipriserna, sjönk från 0,6 till 0,5 procent.
Från juli till augusti föll prisnivån med 0,3 procent enligt både KPI och KPIF. För KPIF-XE var månadsförändringen minus 0,6 procent.
– Preliminära siffror visar på en något högre inflationstakt enligt KPI, säger Caroline Neander, prisstatistiker på SCB, i statistiknyheten.
Lägre än ekonomernas prognos
Inför publiceringen låg snittprognosen bland ekonomer på 0,9 procent för KPIF, enligt Bloombergs sammanställning som återges av bland andra SVT och Placera. Swedbank hade räknat med 1,0 procent. Utfallet blev alltså två tiondelar lägre än väntat, vilket ligger närmare Riksbankens egen bild av inflationen än bankernas.
Swedbanks chefekonom Mattias Persson säger till Placera att utfallet är lägre än banken förväntade sig och närmare Riksbankens prognoser. Han bedömer samtidigt att en höjningsrisk i november ligger kvar.
Vad siffrorna betyder för Riksbanken
Riksbanken lämnade styrräntan oförändrad på 1,75 procent den 20 augusti, för sjunde mötet i rad, och skrev då att sannolikheten för en räntehöjning senare i år kvarstår. I pressmeddelandet konstaterade direktionen att både tillväxten och inflationen under sommaren varit högre än i juniprognosen och att risken för en för hög underliggande inflation i spåren av utbudsstörningarna i Mellanöstern finns kvar.
Augustisiffrorna pekar dock åt andra hållet. En KPIF-XE på 0,5 procent är långt under Riksbankens mål på 2 procent, och den underliggande inflationen har nu legat under 1 procent fem månader i rad. I den penningpolitiska rapporten från juni räknade Riksbanken med att KPIF-inflationen blir 1,1 procent i genomsnitt under 2026 och 1,7 procent under 2027, samtidigt som räntebanan pekade svagt uppåt mot omkring 1,9 procent vid mitten av 2027.
Ingen av storbankerna väntar sig att Riksbanken höjer räntan vid beskedet den 24 september. Swedbank, Nordea och Danske Bank har alla flyttat sin prognos för en första höjning till november, medan SEB och Handelsbanken tror på en första höjning först i mars 2027. Ingen bedömare talar om sänkning.
Tillfälliga skattesänkningar håller nere inflationen
En viktig förklaring till den låga inflationen är regeringens tillfälliga skattesänkningar. Energiskatten på bensin och diesel är sänkt till EU:s miniminivå till och med den 30 september, och koldioxidskatten är sänkt till och med den 30 november. Handelsbankens chefekonom Christina Nyman har beskrivit effekten som temporär och pekat på att den slår tillbaka när skatterna återställs nästa år.
Riksbanken själv har i juni bedömt att inflationen exklusive energi och de direkta effekterna av de tillfälliga finanspolitiska åtgärderna väntas stiga från drygt 1 procent till som mest cirka 2,5 procent under våren 2027. Det är den utvecklingen – snarare än dagens låga siffror – som avgör om räntan höjs i vinter.
Fakta: Tre mått på inflation
KPI är det vanligaste måttet och används bland annat för att räkna upp prisbasbeloppet. Det påverkas av hushållens bolåneräntor.
KPIF håller bolåneräntorna konstanta och är Riksbankens målvariabel. Målet är 2 procent.
KPIF-XE exkluderar dessutom energi och ses ofta som ett mått på den underliggande inflationen.
Snabb-KPI är ett preliminärt estimat som SCB publicerar fem arbetsdagar före den ordinarie statistiken. Siffrorna kan revideras – i mars 2026 visade snabbestimatet 0,6 procent för KPI medan det slutliga utfallet blev 0,5 procent.
Det händer härnäst
Den definitiva inflationsstatistiken för augusti, med detaljer om vilka varor och tjänster som drivit prisutvecklingen, publiceras av SCB den 14 september klockan 8.00. Riksbankens nästa räntebesked kommer torsdagen den 24 september klockan 9.30, då även en ny penningpolitisk rapport med uppdaterade prognoser presenteras. Mötet hålls den här gången i Göteborg.
