Hoppa till innehållet

KI mot Riksbanken: här skiljer sig prognoserna inför onsdagens Konjunkturläget

Industrihamn med containerkranar i morgonljus, AI-genererad illustration
Konjunkturinstitutet presenterar sin höstprognos på onsdag. Foto: Finanstidning/AI-genererad bild.
Publicerad:
Uppdaterad:

På onsdag presenterar Konjunkturinstitutet sin stora höstprognos, Konjunkturläget. Sedan juniprognosen har mycket hänt: kriget i Mellanöstern har drivit upp energipriserna, Riksbanken har skruvat upp både sin tillväxtprognos och sin räntebana, och riksdagsvalet har lämnat Sverige utan regering och utan budget. Här är de siffror som KI måste ta ställning till, och var institutet och Riksbanken redan i dag drar åt olika håll.

I juni bar Konjunkturläget rubriken att lågkonjunkturen ebbar ut 2027. Institutet räknade då med att BNP växer med 2,0 procent i år och 2,6 procent nästa år, att inflationen mätt med KPIF blir 1,3 procent 2026 och 2,2 procent 2027, och att styrräntan ligger på 2,00 procent vid årets slut och 2,25 procent i slutet av 2027, enligt rapporten.

Riksbankens septemberprognos, som publicerades i torsdags, är mer optimistisk om tillväxten på kort sikt. Banken höjde sin BNP-prognos för 2026 till 2,8 procent från 2,2 procent i juni, efter att andra kvartalet blivit starkare än väntat, men bedömer samtidigt att en del av styrkan beror på tillfälliga faktorer. För 2027 räknar banken med 2,4 procent.

KI, juni 2026 Riksbanken, sep 2026 Riksbanken, juni 2026
BNP-tillväxt 2026 2,0 % 2,8 % 2,2 %
BNP-tillväxt 2027 2,6 % 2,4 % 2,3 %
KPIF-inflation 2026 1,3 % 1,5 % 1,1 %
KPIF-inflation 2027 2,2 % 2,1 % 1,7 %
Arbetslöshet 2026 8,6 % 8,6 % 8,6 %
Arbetslöshet 2027 7,9 % 8,1 % 8,2 %
Styrränta, slutet av 2026 2,00 % 1,85 % (kv4-snitt) 1,82 % (kv4-snitt)
Styrränta, 2027 2,25 % (slutet av året) 2,38 % (kv3-snitt) 1,97 % (kv3-snitt)
Prognoser för svensk ekonomi. BNP och KPIF som årlig procentuell förändring, arbetslöshet som årsgenomsnitt. Riksbankens styrränta anges som kvartalsmedelvärde. Källor: Konjunkturinstitutet, Konjunkturläget juni 2026; Riksbanken, penningpolitisk rapport september 2026.

Fyra frågor inför onsdagen

1. Hur mycket höjs tillväxten? KI:s juniprognos på 2,0 procent för 2026 ser låg ut efter det starka andra kvartalet. SCB skrev i mitten av september att investeringar och hushållens konsumtion lyfte ekonomin under andra kvartalet, samtidigt som BNP-indikatorn pekade på en svagare sommar. KI:s egen barometerindikator steg till 105,1 i augusti, klart över det historiska genomsnittet på 100. Frågan är om institutet går hela vägen till Riksbankens 2,8 procent eller stannar däremellan.

2. Hur stor blir energieffekten på inflationen? Riksbanken höjde sin KPIF-prognos för 2027 till 2,1 procent från 1,7. KI låg redan i juni på 2,2 procent för 2027, men på 1,3 procent för i år, delvis på grund av de tillfälliga skattesänkningarna på mat och drivmedel. Sedan dess har producentpriserna stigit 6,8 procent i årstakt, med energi upp 25 procent, enligt SCB:s statistik från fredagen. En uppjustering av 2026-siffran ligger nära till hands.

3. Hur snabbt höjer Riksbanken? Här skiljer sig synsätten redan. KI räknade i juni med en styrränta på 2,00 procent vid årsskiftet, vilket förutsätter en höjning under hösten, och 2,25 procent i slutet av 2027. Riksbanken själv ligger något lägre på kort sikt, 1,85 procent i genomsnitt under fjärde kvartalet, men högre därefter: 2,38 procent tredje kvartalet 2027. Skulle KI följa med upp till Riksbankens bana blir signalen till hushållen tydlig: räntehöjningarna blir fler än institutet trodde i somras.

4. Vad händer med finanspolitiken? KI:s prognoser bygger på beslutad politik. Eftersom ingen ny regering tillträtt och budgetpropositionen för 2027 får dröja till senast den 15 november, saknas besked om skatter och utgifter nästa år. Institutet kommer sannolikt att räkna på oförändrade regler, med reservation för att en ny regering kan ändra förutsättningarna. Det gör prognosen för 2027 mer osäker än vanligt.

Därför spelar det roll

Konjunkturinstitutets prognos används som underlag av både regering, riksdag och arbetsmarknadens parter, och institutets bedömning av löneutrymmet väger tungt inför avtalsrörelsen. En prognos som lägger sig nära Riksbankens, med högre tillväxt och högre räntor, stärker bilden av att den ekonomiska återhämtningen är bred, men också att inflationsrisken från energi tas på allvar. Rapporten publiceras onsdagen den 30 september klockan 9, med pressträff klockan 9.30, samma dag som Riksbanken släpper protokollet från sitt räntemöte.