Hushållens konsumtion upp 4,0 procent i augusti – tredje månaden i rad

Hushållens konsumtion ökade med 0,7 procent i augusti jämfört med juli och med 4,0 procent jämfört med augusti i fjol, enligt SCB:s indikator som publicerades i dag. Därmed har årstakten legat på 4,0 procent tre månader i rad, sedan juni. Möbler, transporter och mat drar, medan alkohol och tobak är det enda område som backar.

Statistikmyndigheten SCB publicerade på onsdagsmorgonen sin konsumtionsindikator för både juli och augusti, samt veckoindikatorn till och med vecka 36. Beskedet är entydigt: svenska hushåll fortsätter att öka sin konsumtion i god takt.

I augusti ökade konsumtionen med 0,7 procent jämfört med juli, säsongrensat och i fasta priser. Jämfört med augusti 2025 var uppgången 4,0 procent, kalenderkorrigerat, enligt SCB.

Även juli landade på plus 0,7 procent jämfört med juni och plus 4,0 procent jämfört med samma månad året innan, visar SCB:s statistikdatabas. Junisiffran har samtidigt reviderats ned något: från en månadsökning på 1,6 procent till 1,3 procent, och från en årstakt på 4,3 procent till 4,0 procent.

Sett över tre månader – juni till augusti jämfört med mars till maj – har konsumtionsvolymen ökat med omkring 1,7 procent, enligt Finanstidningens beräkning på SCB:s säsongrensade serie.

Hushållens konsumtion – årsförändring i volym, procent0123451,9aug 253,1sep 253,8okt 251,4nov 252,7dec 252,1jan 261,8feb 263,3mar 262,0apr 262,1maj 264,0jun 264,0jul 264,0aug 26Säsongrensat, kalenderkorrigerat, fasta priser. Exkl. utbildning, försäkring och finansiella tjänster.

Möbler, bilar och mat drar mest

Nio av elva ändamål i indikatorn ökade i augusti jämfört med juli, enligt SCB. Den största månadsökningen stod möbler, hushållsutrustning och underhåll av bostaden för, med plus 5,4 procent. Samma grupp ökade mest på årsbasis, med 13,2 procent jämfört med augusti 2025.

Transporter – där bilköp, bränsle och resor ingår – ökade med 8,0 procent jämfört med augusti i fjol och med 2,1 procent från juli. Livsmedel och alkoholfria drycker ligger 7,6 procent högre i volym än för ett år sedan, även om månadsförändringen var marginellt negativ, minus 0,1 procent.

Restauranger och hotell ökade med 1,7 procent i augusti jämfört med juli och med 2,6 procent på årsbasis. Kläder och skor steg 6,4 procent jämfört med augusti 2025.

Det enda området med negativ årsutveckling var alkoholhaltiga drycker, tobak och narkotika, som minskade med 1,4 procent jämfört med augusti 2025 och med 3,4 procent jämfört med juli, enligt SCB.

Veckoindikatorn: fortsatt uppåt in i september

SCB:s veckoindikator, som sträcker sig till och med vecka 36 – det vill säga första veckan i september – visar att konsumtionen ökade med 0,7 procent under veckorna 33–36 jämfört med veckorna 29–32. Nio av elva ändamål ökade, och störst var uppgången för transport med 2,2 procent.

Bilden bekräftas i stort av SCB:s detaljhandelsstatistik, som publicerades den 28 augusti. Detaljhandelns försäljningsvolym var i stort sett oförändrad i juli, minus 0,2 procent från juni, men låg 6,2 procent högre än i juli 2025. Sällanköpsvaruhandeln ökade med 8,6 procent på årsbasis och dagligvaruhandeln med 5,3 procent, enligt SCB.

Sänkt matmoms och reallöner bakom lyftet

Att just livsmedel ökar så kraftigt i volym hänger sannolikt ihop med den halverade matmomsen. Sedan den 1 april är momsen på livsmedel 6 procent i stället för 12 procent, och sänkningen gäller till och med den 31 december 2027, enligt Skatteverket. Livsmedelspriserna var i augusti 6,6 procent lägre än ett år tidigare, enligt SCB:s konsumentprisindex.

Samtidigt är den totala inflationen låg: KPIF-inflationen var 0,7 procent i augusti och KPI-inflationen 0,3 procent, enligt SCB. Med löneökningar på 3,7 procent i juni innebär det att reallönerna räknat med KPIF steg med 2,4 procent, enligt Medlingsinstitutet.

Handelns utredningsinstitut HUI höjde i fredags sin prognos för detaljhandelns omsättning till 3,5 procent för 2026 och 4,0 procent för 2027, med hänvisning till stigande reallöner, lägre räntekostnader, skattesänkningar och billigare mat.

– Hushållen har gått från att hålla hårt i pengarna till att driva den ekonomiska återhämtningen, säger William Lindquist, analytiker på HUI, i en kommentar till prognosen.

Vad det betyder för handeln och räntan

För handeln är dagens siffror goda nyheter inför höstens och julhandelns viktiga månader. Att möbler och hushållsutrustning ökar tvåsiffrigt och att kläder och transporter växer med 6–8 procent på årsbasis tyder på att hushållen vågar göra större inköp igen, inte bara fylla kylskåpet billigare.

För Riksbanken är bilden mer tvetydig. Direktionen lämnade styrräntan oförändrad på 1,75 procent den 20 augusti men skrev samtidigt att sannolikheten för en räntehöjning senare i år kvarstår, och att penningpolitiken anpassas i en stramare riktning om sommarens oväntat höga inflation skulle visa sig vara inledningen på en större och mer bestående uppgång.

En konsumtion som växer med 4 procent i volym stärker argumenten för att ekonomin tål högre ränta. Samtidigt talar den låga uppmätta inflationen – KPIF på 0,7 procent – emot en snar höjning. Nästa räntebesked kommer nästa torsdag, den 24 september.

Marknadsräntorna har redan rört sig uppåt. I måndags höjde SBAB de bundna bolåneräntorna med 0,15–0,25 procentenheter, med hänvisning till högre finansieringskostnader när de längre marknadsräntorna stigit. Den rörliga räntan lämnades oförändrad. Dyrare bundna bolån riskerar på sikt att äta upp en del av det konsumtionsutrymme som reallöner och lägre matpriser skapat.

Till osäkerheten hör också det politiska läget. Riksdagsvalet i söndags gav ett mycket jämnt resultat och rösträkningen väntas vara klar först på torsdag. Vilken ekonomisk politik som förs 2027 – och om den tillfälliga momssänkningen på mat blir kvar efter 2027 – är därmed en öppen fråga för både hushåll och handel.