Hoppa till innehållet

Arbetslösheten 8,5 procent i augusti – men 103 000 fler har jobb

Personer i rörelse i en ljus kontorslobby med glasväggar, fotograferade med rörelseoskärpa.
Fler har jobb men arbetslösheten står still: människor i rörelse i en kontorsmiljö. Foto: Finanstidning/AI-genererad bild.
Publicerad:
Uppdaterad:

Arbetslösheten i Sverige uppgick till 8,5 procent i augusti, motsvarande 505 000 personer, enligt SCB:s arbetskraftsundersökningar som publicerades i dag. Säsongrensat och utjämnat ligger arbetslösheten kvar på 8,7 procent för tredje månaden i rad – men samtidigt ökade antalet sysselsatta med 103 000 på ett år. Siffrorna är det sista stora arbetsmarknadsunderlaget före Riksbankens räntebesked nästa torsdag.

Antalet arbetslösa i åldern 15–74 år var 505 000 personer i augusti, vilket är 19 000 fler än i augusti 2025 då arbetslösheten låg på 8,4 procent. Ökningen är enligt SCB inte statistiskt säkerställd.

Desto tydligare är rörelsen på sysselsättningssidan. Antalet sysselsatta uppgick till 5 423 000 personer, en statistiskt säkerställd ökning med 103 000 jämfört med samma månad i fjol. Sysselsättningsgraden steg till 70,9 procent från 69,7 procent i augusti 2025.

Arbetskraften växte med 122 000 personer på ett år, och arbetskraftsdeltagandet ökade med 1,4 procentenheter till 77,5 procent. Att fler söker sig ut på arbetsmarknaden är en förklaring till att arbetslösheten inte faller trots att jobben blir fler.

– I augusti ser vi positiva tecken på arbetsmarknaden. Både sysselsättningen och arbetskraftsdeltagandet ökar. Ökningen i antalet sysselsatta drivs främst av kvinnor, säger Felicia Holm, statistiker på Arbetskraftsundersökningarna på SCB, i statistiknyheten.

Säsongrensat: stilla på 8,7 procent

De faktiska månadstalen svänger kraftigt med säsongen – i juli var arbetslösheten 7,8 procent, i juni 9,9 procent – och därför följer ekonomer i stället de säsongrensade och utjämnade talen. Där var arbetslösheten 8,7 procent i augusti, oförändrat från både juni och juli, enligt SCB.

Den säsongrensade sysselsättningsgraden fortsätter samtidigt att krypa uppåt: 69,4 procent i juni, 69,5 procent i juli och 69,6 procent i augusti. Antalet säsongrensade sysselsatta var 5 321 000 personer och antalet arbetslösa 509 000.

För ett år sedan, i augusti 2025, låg den säsongrensade arbetslösheten på 8,9 procent enligt SCB:s reviderade serie. Nedgången till 8,7 procent är alltså liten, och nivån har i praktiken legat still sedan årsskiftet.

Arbetslöshet 15–74 år, procent av arbetskraften

7,58,08,59,09,510,0%8,7 %8,5 %9,97,8aug 25sepoktnovdecjan 26febmaraprmajjunjulaug 26Säsongrensat och utjämnatEj säsongrensat (faktiskt utfall)

Säsongrensade värden enligt SCB:s senaste publicering för respektive månad; äldre månader kan ha reviderats. Data: SCB, AKU.

Ungdomsarbetslösheten sjunker och långtidsarbetslösa blir färre

Bland unga i åldern 15–24 år var 144 000 arbetslösa i augusti, vilket motsvarar en ungdomsarbetslöshet på 18,4 procent. I augusti 2025 var andelen 19,8 procent. Säsongrensat och utjämnat var ungdomsarbetslösheten 23,8 procent, en minskning jämfört med närliggande månader – i juli var motsvarande tal 23,9 procent enligt SCB:s reviderade serie.

Antalet långtidsarbetslösa, personer som varit utan jobb i minst 27 veckor, uppgick till 168 000. Det är 36 000 färre än för ett år sedan, en förändring SCB betecknar som statistiskt säkerställd. Även antalet fast anställda ökade, med 89 000 personer till 4 207 000.

Arbetade timmar uppgick till i genomsnitt 128,7 miljoner per vecka, ej säsongrensat, och 156,4 miljoner säsongrensat och utjämnat.

AKU, 15–74 år Aug 2026 Juli 2026 Aug 2025
Arbetslöshet, ej säsongrensat 8,5 % 7,8 % 8,4 %
Arbetslöshet, säsongrensat och utjämnat 8,7 % 8,7 % 8,9 %*
Antal arbetslösa 505 000 468 000 486 000
Antal sysselsatta 5 423 000 5 507 000 5 320 000
Sysselsättningsgrad, ej säsongrensat 70,9 % 72,0 % 69,7 %
Ungdomsarbetslöshet 15–24, ej säsongrensat 18,4 % 16,1 % 19,8 %

*Reviderat värde enligt SCB:s publicering i oktober 2025; vid första publiceringen angavs 8,7 procent. Data: SCB, AKU.

Arbetsförmedlingen räknar annorlunda – augustisiffror i morgon

Arbetsförmedlingens registerstatistik ger en annan bild av nivån. I juli var 350 176 personer inskrivna som arbetslösa, motsvarande 6,5 procent av den registerbaserade arbetskraften, ner från 7,1 procent i juli 2025, enligt myndigheten. Ungdomsarbetslösheten bland inskrivna 18–24-åringar var 7,4 procent.

Arbetsförmedlingens statistik för augusti publiceras enligt myndighetens publiceringsplan i morgon, torsdag 17 september, klockan 06.00. Myndighetens tillförordnade analyschef Lars Lindvall bedömde i samband med julisiffrorna att arbetsmarknaden stärks under andra halvan av 2026 och att antalet arbetslösa under 2027 väntas vara tillbaka på nivån före lågkonjunkturen.

Så mäts arbetslösheten – två mått som ger olika svar

SCB:s AKU (8,5 procent i augusti): En urvalsundersökning där SCB varje månad intervjuar tusentals slumpvis utvalda personer i åldern 15–74 år. Som arbetslös räknas den som saknar arbete, har sökt jobb under de senaste fyra veckorna (eller väntar på ett jobb som börjar inom tre månader) och kan börja inom två veckor. Heltidsstuderande som söker jobb räknas med sedan 2007, vilket drar upp ungdomsarbetslösheten. Måttet följer ILO:s och EU:s definitioner och kan jämföras internationellt.

Arbetsförmedlingens inskrivna arbetslösa (6,5 procent i juli): Registerdata över alla som är inskrivna som öppet arbetslösa eller deltar i program med aktivitetsstöd den sista dagen i månaden, i åldern 16–65 år. Den som inte är inskriven syns inte – till exempel många studenter som söker extrajobb.

Därför skiljer de sig: Enligt en jämförelse som SCB refererar till klassades ungefär 60 procent av de arbetslösa lika i båda systemen, medan runt en femtedel av Arbetsförmedlingens arbetslösa räknades som utanför arbetskraften i AKU eftersom de inte sökt jobb aktivt eller inte kunnat ta ett. Säsongrensade AKU-tal är det Riksbanken och prognosmakarna oftast lutar sig mot när de bedömer konjunkturen.

Vad siffrorna betyder inför räntebeskedet

Riksbanken lämnar sitt nästa räntebesked nästa torsdag, den 24 september, då också en ny penningpolitisk rapport med uppdaterade prognoser publiceras. Styrräntan ligger på 1,75 procent sedan september 2025, och den lämnades oförändrad vid det senaste beslutet den 20 augusti.

Vid augustibeskedet konstaterade Riksbanken att både tillväxten och inflationen under sommaren varit högre än i juniprognosen, samtidigt som arbetsmarknaden utvecklats något svagare än väntat. Direktionen höll dörren öppen för en räntehöjning senare i år, enligt referat av beskedet.

Dagens AKU-siffror talar delvis i olika riktningar. Å ena sidan står arbetslösheten och stampar på 8,7 procent säsongrensat – en nivå som SCB under hela 2025 beskrev som förhöjd och som ger lite skäl att skynda på en höjning. Å andra sidan växer sysselsättningen, arbetskraften och antalet arbetade timmar, vilket bekräftar bilden av en ekonomi på väg upp ur lågkonjunkturen. Inflationen är samtidigt låg i absoluta tal – KPI-inflationen var 0,3 procent och KPIF-inflationen 0,7 procent i augusti, enligt SCB:s siffror från i måndags – även om Riksbanken i augusti påpekade att den legat över bankens juniprognos.

Konjunkturinstitutet räknar i sin augustiprognos med att arbetslösheten blir 8,6 procent i genomsnitt under 2026 och faller till 7,9 procent 2027. Institutet bedömer att arbetslösheten börjar vända tydligt nedåt i höst men inte når jämviktsnivån på drygt 7 procent förrän 2028. Om KI får rätt bör de säsongrensade talen alltså börja sjunka under de kommande månaderna – något dagens siffra ännu inte visar.

KI väntar sig trots det att Riksbanken skruvar upp räntan. “Riksbanken höjer därför styrräntan med 0,25 procentenheter senare i år och ytterligare en gång nästa år”, skriver institutet i rapporten, med en styrränta på 2,0 procent vid slutet av 2026 och 2,25 procent vid slutet av 2027.

För hushållen betyder en oförändrad eller långsamt stigande styrränta att de rörliga bolåneräntorna sannolikt inte faller mer. Den som väntar på räntesänkningar får troligen vänta länge – den mer realistiska frågan inför nästa torsdag är hur tydligt Riksbanken signalerar en höjning, och dagens stillastående arbetslöshet är ett av de argument som talar för att den inte har någon brådska.

Nästa AKU-publicering, med siffror för september, kommer den 16 oktober enligt SCB.