Flaskhalsintäkter och EU: kampen om svensk el
Debatten om flaskhalsintäkter har blossat upp på nytt efter att energi- och näringsminister Ebba Busch (KD) riktat skarp kritik mot EU:s planer för svensk el. I centrum står 85 miljarder kronor – pengar som enligt Busch borde användas för att stärka svensk energiförsörjning och kompensera hushållen, snarare än att gå till gemensamma EU-projekt. Ett förslag från EU är att 25 procent av ländernas flaskhalsintäkter ska användas till investeringar i EU-gemensam energiinfrastruktur, vilket har mött motstånd från den svenska regeringen.
Vad är flaskhalsintäkter?
Flaskhalsintäkter uppstår när det finns begränsningar i elnätet mellan olika områden, vilket leder till prisskillnader. Dessa intäkter har blivit en betydande reserv för Sverige, och diskussionen om hur de ska användas har blivit allt mer intensiv i takt med stigande elpriser. Enligt en rapport från Energimarknadsinspektionen uppgick insamlade flaskhalsintäkter från inhemska flaskhalsar 2025 till cirka 22,6 miljarder kronor.
Ebba Buschs kritik mot EU
Ebba Busch menar att EU vill ta kontroll över de svenska flaskhalsintäkterna för att finansiera utbyggnad av vind- och solkraft i andra medlemsländer. Hon säger: “Sedan vill jag gynna helheten av EU, men när man bara lägger förslag som gynnar EU men inte Sverige måste jag agera.” Busch betonar att hon värnar svenska intressen och vill att pengarna ska gå till att stärka det svenska elnätet, kompensera hushållen och eventuellt investera i kärnkraft.
Regeringen stoppar elkabel till Danmark
Som en direkt följd av konflikten med EU har regeringen beslutat att pausa bygget av den nya elkabeln Konti-Skan Connect till Danmark. Kabeln skulle ersätta två äldre förbindelser mellan Sverige och Jylland. Beslutet gäller “tills EU hör oss”, enligt Busch. Hon markerar därmed tydligt mot EU-kommissionens förslag om att använda svenska flaskhalsintäkter till gemensamma projekt. Denna elkabelkonflikt har blivit en symbol för den större striden om flaskhalsintäkterna.
Bakgrunden till konflikten
Frågan om elpriser och flaskhalsintäkter har blivit en het potatis i svensk politik, särskilt med tanke på de fyra elområdena i Sverige och de höga elpriserna som drabbat hushållen. Regeringen vill ha frihet att använda intäkterna för att möta svenska behov, medan EU trycker på för att pengarna ska användas till att bygga ut elnäten och förnybar energi i hela unionen. Enligt Svenskt Näringsliv är det ett välkommet besked att regeringen står fast vid att använda intäkterna för nationella ändamål.
Vad händer nu?
Regeringen har tydligt markerat att man inte tänker gå med på EU:s krav utan strid. Samtidigt har utbetalningarna av elstöd till svenska hushåll påbörjats, med målet att de flesta ska få sina pengar före midsommar. Elpriserna fortsätter att vara en central fråga, och konflikten om flaskhalsintäkterna lär fortsätta påverka både svensk och europeisk energipolitik.
Faq om flaskhalsintäkter och EU
Vad är flaskhalsintäkter?
Flaskhalsintäkter är pengar som uppstår när det finns prisskillnader på el mellan olika områden på grund av begränsningar i elnätet.
Varför vill EU använda svenska flaskhalsintäkter?
EU vill använda dessa intäkter för att finansiera gemensamma projekt, som utbyggnad av vind- och solkraft i unionen.
Vad vill Sverige göra med flaskhalsintäkterna?
Regeringen vill använda pengarna för att stärka det svenska elnätet, kompensera hushållen och eventuellt investera i kärnkraft.
Varför stoppades elkabeln till Danmark?
Regeringen pausade projektet som en markering mot EU:s krav på att använda flaskhalsintäkterna till gemensamma projekt.
När betalas elstödet ut till hushållen?
Utbetalningarna av elstöd till svenska hushåll har påbörjats och de flesta väntas få sina pengar före midsommar.
