På onsdag klockan 14 lokal tid – 20 på kvällen i Sverige – lämnar Federal Reserve sitt räntebesked, och det mesta talar för den första höjningen under den nye ordföranden Kevin Warsh. Terminsmarknaden prissatte på måndagen omkring 90 procents sannolikhet för en höjning med 0,25 procentenheter till 3,75–4,00 procent, enligt CME:s Fedwatch-verktyg refererat av Reuters och Kiplinger. Beskedet får konsekvenser långt utanför USA: tioårsräntan nuddade 5 procent på måndagen, kronan har försvagats och de svenska bankerna har redan börjat höja de bundna bolåneräntorna.
Så sent som i slutet av augusti beskrevs septembermötet som ett myntkast, med drygt 57 procents sannolikhet för höjning dagen då Warsh talade i Jackson Hole. Vändpunkten kom den 11 september, när augustis konsumentprisindex visade att kärninflationen stigit 0,3 procent på en månad mot väntade 0,2 – och sannolikheten hoppade till 90 procent. Sedan dess har Goldman Sachs, JP Morgan, HSBC och Deutsche Bank alla ställt om till att räkna med en höjning, enligt Reuters.
Inflationen är 65 månader gammal
Bakgrunden är en inflation som legat över målet sedan 2021. Konsumentpriserna i USA steg 3,4 procent i årstakt i augusti, med bensinpriset upp 27 procent på ett år efter att kriget mot Iran stört sjöfarten genom Hormuzsundet; Brent stängde på 105,68 dollar på måndagen. Kärninflationen mätt med PCE, Feds eget mått, låg på 3,3 procent i juli. Warsh har sedan han tillträdde den 22 maj varit tydlig med tonläget. ”The Fed’s price-stability objective of 2 percent, as measured by the personal consumption expenditures (PCE) price index, is a firm, fixed target”, sa han i Jackson Hole den 28 augusti, och konstaterade att ”progress over the past two years has been modest”.
Redan vid julimötet ville tre ledamöter – Beth Hammack, Neel Kashkari och Lorie Logan – höja, men förlorade omröstningen med 9–3. Motståndet har sedan mjuknat. Fed-ledamoten Christopher Waller, som den 3 september sa sig vara beredd att stödja en oförändrad ränta om inflationsdata fortsatte förbättras, gav samtidigt villkoret: ”If the incoming data for August show this improvement has been fleeting, then it may be appropriate to raise the policy rate when the FOMC meets on September 15 and 16.” Augustisiffrorna visade just det.
Tre saker att titta på klockan 20
Det första är själva beslutet – en höjning med 0,25 procentenheter är nästan helt inprisad, så en oförändrad ränta skulle vara den stora överraskningen. Det andra är räntebanan: mötet är ett av de fyra om året där ledamöterna lämnar sina prognoser, och Deutsche Bank väntar sig att medianen visar ytterligare en höjning i år, medan JP Morgan och HSBC räknar med en till i december. Det tredje är presskonferensen klockan 20.30, där Warsh får frågan om hur många höjningar som krävs. ”A quarter point may be the opening move, not the final one”, som KPMG:s chefsekonom Diane Swonk uttryckte det för Yahoo Finance.
- Fed, styrränta: 3,50–3,75 procent, oförändrad vid julimötet (9–3 i omröstningen). Väntad höjning 16 sep till 3,75–4,00 procent.
- USA, inflation: KPI 3,4 procent i augusti, kärn-KPI 2,4 procent; kärn-PCE 3,3 procent i juli. Arbetslöshet 4,2 procent.
- USA, tioårsränta: över 5 procent under måndagen för första gången sedan oktober 2023; stängde på 4,95 procent.
- Riksbanken, styrränta: 1,75 procent, oförändrad 20 augusti. Nästa besked torsdag 24 september kl 09.30.
- Sverige, inflation: KPI 0,3 procent, KPIF 0,7 procent i augusti – över Riksbankens juniprognos på 0,6 procent.
- Kronan: 9,75 mot dollarn och 11,26 mot euron på måndagen; ned omkring 2,4 procent mot dollarn på en månad.
Vad det betyder för Sverige
Avståndet mellan amerikansk och svensk styrränta är redan två procentenheter och växer med en Fed-höjning. Det pressar kronan, som tappat omkring 2,4 procent mot dollarn på en månad, och det drar upp de långa svenska räntorna i släptåg med de amerikanska – vilket är exakt det skäl SBAB angav när banken på måndagen höjde de bundna bolåneräntorna med upp till 0,25 procentenheter.
Riksbanken väntas ändå inte följa efter redan den 24 september. Inflationen i Sverige är i en annan värld än den amerikanska – KPIF låg på 0,7 procent i augusti – och ingen av storbankerna räknar med en höjning på septembermötet. Nordea, Danske Bank och Swedbank spår en första höjning i november, SEB och Handelsbanken först i mars 2027, enligt Placera. Alla fyra storbanker är dock eniga om slutmålet: två höjningar till 2,25 procent före utgången av 2027. ”Ett normaliserat konjunkturläge tillsammans med en svag krona får Riksbanken att höja styrräntan redan i november i år, samt ytterligare någon gång i början av nästa år”, sa Nordeas chefsekonom Annika Winsth till Placera i början av september. Riksbankschefen Erik Thedéen har själv öppnat för en höjning senare i år, men sa i augusti att tidpunkten är osäker. Onsdagens besked från Washington – och hur kronan reagerar på det – blir därmed en av de viktigaste pusselbitarna inför mötet i Göteborg.
