ECB väntas höja till 2,50 procent – så påverkas Sverige

På torsdag den 10 september väntas Europeiska centralbanken höja inlåningsräntan från 2,25 till 2,50 procent, den andra höjningen på tre månader. Bakom ligger en energiprischock som drev euroinflationen till 3,3 procent i augusti. För Sverige ökar trycket på Riksbanken, som lämnar sitt besked två veckor senare.

ECB-rådet möts den 9–10 september hos Bundesbank, enligt ECB:s kalender förlagt till Berlin i stället för Frankfurt. Beslutet publiceras klockan 14.15 svensk tid, följt av presskonferens med ECB-ordföranden Christine Lagarde en halvtimme senare. Samtidigt kommer ECB-stabens nya prognoser.

Marknaden prisar in en höjning med 25 punkter av inlåningsräntan – den ränta bankerna får när de placerar pengar hos ECB över natten – från 2,25 till 2,50 procent, skriver Euronews. Även refiräntan, bankernas veckolån från ECB, och den marginella utlåningsräntan väntas följa med uppåt.

Nagel: över 95 procents sannolikhet

Bundesbankchefen Joachim Nagel, som sitter i ECB-rådet, sade i en intervju med Le Monde, återgiven av nyhetsbyrån Anadolu, att marknaden prissätter en höjning i september med över 95 procents sannolikhet och att marknaden enligt honom har en ganska god förståelse för hur ECB sannolikt kommer att agera. Inflationen ligger kring 3 procent snarare än 2, påpekade han, och enligt juniprognoserna når den målet på medellång sikt bara om räntorna är högre.

Direktionsledamoten Isabel Schnabel var redan i slutet av augusti tydlig i en Bloomberg-intervju: “At the current policy rate, inflation is unlikely to return to target over the medium term, and therefore further tightening will be necessary.” Med nuvarande ränta når inflationen alltså sannolikt inte målet, och ytterligare åtstramning krävs, enligt Schnabel.

Redan vid julimötet, då räntan lämnades oförändrad, fanns röster för att höja. “There were some governors who asked themselves whether we should not consider a hike”, sade Lagarde då – några rådsmedlemmar hade frågat sig om man inte borde överväga en höjning.

Energin driver – kärninflationen faller

Eurostats snabbestimat för augusti visar en inflation på 3,3 procent, upp från 2,9 procent i juli. Energipriserna steg 14,3 procent i årstakt, den högsta takten sedan januari 2023. Drivkraften är energiprischocken som följt på kriget i Mellanöstern.

Men bilden är splittrad. Kärninflationen, som exkluderar energi, livsmedel, alkohol och tobak, sjönk till 2,4 procent från 2,5, och tjänsteinflationen dämpades till 3,0 procent enligt Eurostat. Det är argumentet för de rådsmedlemmar som vill vänta: chocken kommer från utbudssidan, och Lagarde sade i juli att ECB inte ser några andrahandseffekter.

Skillnaderna mellan länderna är stora. Tyskland ligger på 2,9 procent, Frankrike på 2,7 och Finland på 2,4 procent, medan Eurostat noterar 4,5 procent för Spanien och 5,8 procent för Litauen.

Inflationen månad för månad

HIKP = harmoniserat konsumentprisindex, EU:s gemensamma inflationsmått. Augustisiffran är preliminär; slutlig siffra publiceras 17 september. Data: Eurostat.

Vad betyder det för Sverige

Riksbanken. Riksbankens styrränta är 1,75 procent, en halv procentenhet under ECB:s inlåningsränta i dag och tre kvarts procentenhet under nivån efter en höjning. Direktionen lämnade räntan oförändrad den 20 augusti men bedömde att sannolikheten för en höjning senare i år kvarstår, och att penningpolitiken anpassas i stramare riktning om sommarens högre inflation visar sig bestående. Nästa besked kommer den 24 september, efter ett möte i Göteborg.

Riksbanken behöver inte följa ECB. Men ett växande räntegap gör det svårare att avstå, särskilt om Federal Reserve också höjer vid sitt möte den 15–16 september. Fed höll räntan på 3,50–3,75 procent i juli med tre ledamöter som ville höja, enligt protokollet.

Kronan. När ECB höjer och Riksbanken ligger still blir det mer lönsamt att hålla euro än kronor, vilket i sig talar för en svagare krona. Riksbanken har i en tidigare analys, från november 2022, konstaterat att en ökad skillnad mellan svenska och utländska räntor bidrog till kronförsvagningen – men också att ränteskillnader bara förklarar en mindre del jämfört med den allmänna riskaptiten på marknaderna. En svagare krona gör importen dyrare och kan i sin tur höja den svenska inflationen.

Bolåneräntorna. Svenska bolåneräntor styrs i första hand av Riksbankens styrränta och svenska marknadsräntor, inte av ECB direkt. Men europeiska marknadsräntor smittar av sig på de svenska, och de banker som sätter bundna räntor följer marknaden. Effekten på rörliga lån kommer först om Riksbanken själv höjer.

Och svenska hushåll är ovanligt räntekänsliga. I en fördjupning från september 2022 pekade Riksbanken på en skuldkvot kring 200 procent av disponibel inkomst och att omkring 80 procent av bolånen hade bindningstider på högst två år. En räntehöjning på en procentenhet dämpar enligt samma analys konsumtionen ungefär dubbelt så mycket som för 15 år sedan.

Vad händer härnäst

ECB har sedan juni 2025 legat stilla på 2,00 procent efter åtta sänkningar från 4,00 procent, och höjde i juni i år för första gången sedan september 2023. Frågan på torsdag är inte bara om räntan höjs, utan hur långt ECB signalerar att den vill gå.

ECB har upprepat att besluten tas möte för möte och baseras på inkommande data. De nya stabsprognoserna – i juni räknade ECB med 3,0 procents inflation i år och 2,3 procent 2027 – blir därför den viktigaste signalen om hösten.

Kalendern framåt: 10 september ECB, 15–16 september Fed, 17 september Eurostats slutliga augustiinflation, 24 september Riksbanken och 29 oktober nästa ECB-möte.