Europeiska betalsystem i fokus: riksbankschefen om geopolitik och svensk ekonomi
Geopolitiska risker och behovet av europeiska betalsystem
Den senaste tiden har frågor om säkerhet och självständighet i Europas finansiella infrastruktur blivit allt mer aktuella. Riksbankschef Erik Thedéen lyfter i en färsk intervju vikten av att utveckla egna europeiska betalsystem, särskilt mot bakgrund av den osäkra geopolitiska situationen. “Vi har till exempel två kreditkortsutgivare i Sverige som vi använder, Mastercard och Visa. Det är amerikanska bolag. Det fungerar alldeles utmärkt, men det är klokt att tänka att vi också ska ha europeiska system eller svenska system som kan fungera i det fallet att de där inte riktigt fungerar”, säger Thedéen. För mer information om detta, se Riksbankschef Erik Thedéen: Att skapa europeiska betalsystem är ….
Ekonomisk vändning men fortsatt utmanande läge
Under hösten har det talats om en möjlig vändning för svensk ekonomi. Erik Thedéen konstaterar att konjunkturen nu har vänt, men påpekar att det fortfarande finns gott om lediga resurser och att Sverige i någon mening befinner sig i lågkonjunktur. “Vi hade ganska starka kvartalssiffror för BNP-tillväxten, men det stöds av andra indikatorer också under andra halvåret. Man kan säga att konjunkturen har vänt, men vi har fortfarande mycket lediga resurser. Så i någon mening har vi fortfarande lågkonjunktur”, säger han.
Omvärldsrisker och politisk påverkan på centralbanker
I Riksbankens senaste penningpolitiska rapport pekas oförutsägbar amerikansk utrikes- och handelspolitik ut som en risk för svensk ekonomi. Dessutom diskuteras risken för ökad politisk kontroll över centralbanker, särskilt i USA. Thedéen får frågan om Donald Trump verkligen kan ta kontroll över USA:s centralbank och svarar: “Det är en bra fråga. Det är delvis en juridisk fråga, och det är en del rättsfall som nu prövas. Han vill avskeda en av ledamöterna, Lisa Cook, och det är nu uppe för juridisk prövning.” Denna situation speglar en bredare trend där Amerikansk krasch: Europas tysta förhoppning på ekonomisk förändring kan påverka relationerna mellan Europa och USA.
Finansiering av försvaret och statsbudgetens balans
En annan aktuell fråga är hur Sveriges ökade försvarsutgifter ska finansieras. Enligt en överenskommelse i riksdagen får dessa utgifter tillfälligt lånefinansieras, vilket innebär att statsskulden kan öka med upp till 300 miljarder kronor. Målet är att återställa balansen senast 2035, men Thedéen anser att det är för sent att vänta till 2030 med att presentera en plan för detta. Han varnar för att dröjsmål kan leda till att Sverige uppfattas som mindre trovärdigt av finansiella aktörer. Denna oro speglas även i hur Försvarssektorns nedgång skakade Europabörserna, vilket visar på den bredare ekonomiska påverkan av försvarsutgifter.
Penningpolitikens och finanspolitikens gränsdragning
Traditionellt har penningpolitik och finanspolitik hållits åtskilda, men Thedéen menar att det är rimligt att han som riksbankschef uttalar sig om ramverket för statsfinanserna, eftersom det påverkar möjligheten att bedriva effektiv penningpolitik. Han betonar dock att innehållet i finanspolitiken är en politisk fråga.
Faq om europeiska betalsystem
Varför är europeiska betalsystem viktiga enligt Erik Thedéen?
Han menar att beroendet av amerikanska betalningslösningar innebär en risk, särskilt i ett osäkert geopolitiskt läge. Europeiska alternativ kan ge ökad självständighet och säkerhet.
Hur påverkar geopolitiken svensk ekonomi?
Oförutsägbarhet i amerikansk politik och risk för politisk påverkan på centralbanker kan skapa osäkerhet för svensk ekonomi och finansiella system.
Vad innebär lånefinansieringen av försvaret?
Sverige tillåter tillfälligt ökad statsskuld för att finansiera försvarsutgifter, men planen är att återställa balansen senast 2035.
Hur ser Thedéen på penningpolitikens roll i förhållande till finanspolitiken?
Han anser att penningpolitikens effektivitet påverkas av statsfinansernas ramverk, men att detaljerna i finanspolitiken är politikernas ansvar.
