Ekonomisk återhämtning: Tillväxten vänder men arbetslösheten biter sig fast
En ny fas för svensk ekonomi
Efter en lång period av lågkonjunktur ser svensk ekonomi äntligen tecken på återhämtning. Enligt Svenskt Näringslivs senaste konjunkturrapport pekar flera indikatorer uppåt, och framtidstron bland företagen är starkare än på flera år. Men samtidigt kvarstår utmaningar – arbetslösheten förblir hög och vissa branscher, som byggsektorn, har det fortsatt tufft. Enligt Nu är återhämtningen i svensk ekonomi i gång, har den inhemska efterfrågan, stärkt av en expansiv finanspolitik, varit drivande i återhämtningen och väntas vara det även nästa år.
Framtidstro och tillväxtsiffror
För första gången sedan andra kvartalet 2022 rapporterar företagen högre än normala förväntningar på försäljning, investeringar och anställningar. Denna optimism drivs framför allt av en ökad konsumtion bland hushållen och en starkare export. Prognosen för tillväxten är 1,6 procent för 2025, 3,5 procent för 2026 och 2,6 procent för 2027. Enligt Ekonomiska utsikter hösten 2025, är motorn i återhämtningen hushållens konsumtion, som gynnas av sänkta räntor och rekordhöga reallöneökningar.
Privat konsumtion och risker
“Efter flera tuffa år för hushållen har nu förväntningarna om framtiden förbättrats. Inflationen har fallit och finanspolitiken är expansiv. Detta borgar för en uppgång i den privata konsumtionen. Men hushållens försiktighetssparande är en risk i sammanhanget,” säger Sven-Olov Daunfeldt, chefsekonom på Svenskt Näringsliv. Trots ljusare utsikter finns alltså risker kvar, särskilt om hushållen väljer att fortsätta spara snarare än att konsumera.
Lönsamhet och arbetsmarknad
Trots konjunkturuppgången har företagens lönsamhet ännu inte återhämtat sig. Rörelsemarginalerna är de lägsta sedan 2013, och fler företag rapporterar försämrad snarare än förbättrad lönsamhet. Arbetslösheten väntas sjunka något men ligger kvar på höga nivåer – 7,7 procent år 2027. Daunfeldt menar att “Svensk arbetsmarknad har stora utmaningar. Vi har stora strukturella problem som gör att en konjunkturuppgång inte räcker för att bryta hög arbetslöshet eller utanförskap. Här krävs strukturreformer.” Enligt LO och HUI: Nu går vi in i återhämtningsfasen, innebär den stärkta konsumtionsförmågan att detaljhandeln också väntas gynnas av hushållens ökade konsumtion.
Byggbranschen under press
Byggsektorn är särskilt utsatt. Stigande byggkostnader och fallande bostadspriser gör det svårt för företag att få ihop kalkylerna. För att bostadsbyggandet ska återgå till nivåerna före inflationen skulle det krävas en prisuppgång på bostäder med hela 40 procent – något som i dagsläget framstår som osannolikt.
Vägen framåt för svensk tillväxt
Daunfeldt avslutar med att betona vikten av långsiktiga reformer: “Det är glädjande att den utdragna lågkonjunkturen nu tycks vända. Men det viktiga är en långsiktigt höjd tillväxtnivå. För att nå Svenskt Näringslivs tillväxtmål om 2,5 procent krävs omfattande reformer.”
Faq om ekonomisk återhämtning
Vad driver den ekonomiska återhämtningen i Sverige?
Främst är det ökad privat konsumtion och export som bidrar till tillväxten, enligt Svenskt Näringslivs rapport.
Hur ser tillväxtprognosen ut för de kommande åren?
Tillväxten väntas bli 1,6 procent 2025, 3,5 procent 2026 och 2,6 procent 2027.
Varför är arbetslösheten fortfarande hög trots återhämtningen?
Strukturella problem på arbetsmarknaden gör att enbart konjunkturuppgång inte räcker för att sänka arbetslösheten markant.
Vilka branscher har det svårast just nu?
Byggbranschen är särskilt pressad på grund av höga byggkostnader och låga bostadspriser.
Vad krävs för att nå en långsiktigt högre tillväxt?
Omfattande strukturreformer behövs för att nå målet om 2,5 procents tillväxt, enligt Sven-Olov Daunfeldt.
