På fredag klockan 14.30 svensk tid publicerar den amerikanska statistikmyndigheten BLS konsumentpriserna för augusti. Siffran är den sista stora datapunkten innan Federal Reserve lämnar räntebesked den 16 september – ett möte där en räntehöjning har blivit ett realistiskt alternativ efter att kriget i Mellanöstern drivit upp energipriserna.
I juli steg USA:s konsumentprisindex med 3,4 procent i årstakt, ned från 3,5 procent i juni, enligt BLS. Kärninflationen, som exkluderar livsmedel och energi, låg på 2,5 procent. Det som drar upp totalsiffran är energin: energiindexet var 14,7 procent högre än ett år tidigare och bensinpriserna 24,6 procent högre.
Delad Fed – tre ville höja redan i juli
Fed lämnade styrräntan oförändrad i intervallet 3,50–3,75 procent vid mötet den 29 juli, men beslutet var ovanligt splittrat. Rösterna föll 9–3, och de tre reservanterna – Beth Hammack, Neel Kashkari och Lorie Logan – ville höja räntan redan då. Fed-chefen Kevin Warsh har sedan dess upprepat att prisnivån är för hög, och ledamoten Christopher Waller sade i början av september att beslutet i september hänger på augustisiffran.
Marknadens prissättning har pendlat. Enligt Chicagobörsens Fedwatch-verktyg låg sannolikheten för en höjning i september på omkring 55–60 procent under sensommaren, och den amerikanska arbetsmarknadsrapporten i fredags – 162 000 nya jobb – stärkte förväntningarna om att Fed höjer.
Vad väntas i fredagens siffra?
Cleveland Fed:s löpande prognosmodell pekade i augusti mot en månadsökning på knappt 0,4 procent för augusti, vilket skulle ge en årstakt kring 3,4–3,5 procent, med en kärninflation strax under 2,5 procent. Sedan dess har oljepriset stigit ytterligare: Brent handlades kring 97–98 dollar fatet på tisdagen efter houthiernas attacker mot saudiska oljeanläggningar, och det genomsnittliga bensinpriset i USA låg på 4,14 dollar per gallon i början av veckan – nästan en dollar högre än för ett år sedan.
Så här läser du siffran på fredag
Kärn-KPI över 0,3 procent i månadstakt: talar starkt för en höjning – då sprider sig energichocken till andra priser.
Kärn-KPI 0,2 procent eller lägre med hög totalsiffra: öppnar för Fed att avvakta och beskriva uppgången som tillfällig och energidriven.
Totalsiffra under 3,3 procent: skulle sannolikt få räntehöjningsförväntningarna att falla tillbaka och dollarn att försvagas.
Så påverkas Sverige
En amerikansk räntehöjning påverkar svenska sparare och låntagare främst via två kanaler. Den första är kronan: högre amerikanska räntor stärker normalt dollarn, vilket gör importerade varor dyrare i Sverige. Den andra är de långa marknadsräntorna, som i hög grad följer de amerikanska – det påverkar priset på bundna bolån även om Riksbanken inte rör styrräntan.
Riksbanken lämnar sitt nästa besked den 24 september, och ECB väntas höja räntan redan på torsdag. Att flera stora centralbanker rör sig i åtstramande riktning samtidigt som den svenska inflationen enligt SCB:s snabbstatistik ligger på 0,3 procent gör Sverige till ett undantag – vilket i sin tur talar för att svenska räntor kan hållas lägre än omvärldens under hösten.
