Fyra av tio höginkomsttagare fruktar en sämre ekonomi om Sverige får ett regeringsskifte den 13 september 2026 – medan låginkomsttagare i stället oroas av fortsatt Tidöstyre. En ny mätning visar att den ekonomiska oron inför valet skär rakt genom inkomstgrupper och åldrar.
✅ 54 procent av höginkomsttagarna oroar sig för sämre privatekonomi vid ett maktskifte till C, MP, S och V – mot bara 17 procent i lägsta inkomstgruppen
✅ Vid fortsatt Tidöstyre är mönstret omvänt: 40 procent av låginkomsttagarna oroar sig, mot 4 procent av höginkomsttagarna
✅ 58 procent av alla väljare säger att privatekonomin är ganska eller mycket viktig för partivalet, oavsett block
Inför riksdagsvalet den 13 september 2026 väger plånboken tungt för svenska väljare. En ny mätning visar att fyra av tio höginkomsttagare fruktar en sämre ekonomi om Sverige får ett regeringsskifte – medan väljare med lägre inkomst oroas mer av fortsatt Tidöstyre. Bilden av ekonomisk oro valet 2026 är alltså långt ifrån enhetlig: den beror på vem man frågar.
Mätningen är genomförd av Sifo på uppdrag av privatekonomitjänsten uScore, med 1 077 svarande i åldern 18–79 år mellan den 6 och 11 augusti 2026. Enligt E55:s genomgång av undersökningen uppger 54 procent av höginkomsttagarna att de tror på en försämrad privatekonomi vid ett maktskifte till C, MP, S och V. I den lägsta inkomstgruppen, med upp till 22 000 kronor i månadsinkomst, delar bara 17 procent den oron för samma skifte.
Ekonomisk oro valet 2026 skiljer sig mellan inkomstgrupper
Mönstret vänder när frågan gäller ett fortsatt Tidöstyre med KD, L, M och SD. Där är det låginkomsttagarna som är mest oroliga – 40 procent i den lägsta inkomstgruppen tror på en sämre ekonomi om regeringen sitter kvar, jämfört med bara 4 procent av höginkomsttagarna. Sett till samtliga svarande tror 21 procent på en förbättrad ekonomi vid fortsatt Tidöstyre, medan 35 procent väntar sig en försämring vid ett maktskifte åt vänster.
Elenor Flodin, hushållsekonom på uScore, sammanfattar mönstret till E55: “Ju mer man tjänar desto mer oroar man sig för hur ett maktskifte kan påverka plånboken.”
Pensionärer mer oroliga än väntat
Åldern spelar också roll. Bland pensionärer visar en uppföljande genomgång av samma undersökning, rapporterad av Dagens PS, att 33 procent tror att ekonomin blir sämre vid ett maktskifte till oppositionen, jämfört med 18 procent som tror på en förbättring. Vid fortsatt Tidöstyre är siffrorna jämnare: 18 procent väntar sig en försämring och 14 procent en förbättring.
Skillnaden märks tydligast bland pensionärer med hög inkomst. I gruppen med över 42 000 kronor i månadsinkomst tror bara 3 procent på en bättre ekonomi vid ett maktskifte till oppositionen. “Det här var lite oväntat”, säger Flodin till Dagens PS. “Visserligen är det en del pensionärer som ser en tjockare plånbok vid ett maktskifte, men betydligt fler som är oroliga för att ekonomin försämras.”
Vad som förenar väljarna oavsett parti
Trots skillnaderna i vem som oroar sig för vad pekar en annan undersökning på en gemensam nämnare. En rapport från Swedbank och Sparbankerna, “När plånboken möter politiken”, byggd på 3 100 intervjuer i Sifopanelen mellan 27 juli och 5 augusti 2026, visar att 58 procent av väljarna anser att privatekonomiska frågor är ganska eller mycket viktiga för partivalet. 51 procent vill att politikerna prioriterar åtgärder som sänker hushållens kostnader – oavsett blockindelning.
Samma undersökning visar tydliga skillnader mellan inkomstgrupper i hur man mår ekonomiskt just nu: bland dem med under 25 000 kronor i månadsinkomst beskriver 41 procent sin ekonomi som god, mot 83 procent bland dem som tjänar minst 35 000 kronor. Det speglar samma inkomstklyfta som syns i oron för regeringsskiftet.
Konkreta valfrågor: skatt, bidrag och räntor
Den ekonomiska oron kopplar an till flera konkreta sakfrågor i valrörelsen. Skattefrågan är en tydlig skiljelinje: 36 procent av männen vill se lägre skatter, mot 22 procent av kvinnorna, som i stället oftare efterfrågar höjda bidrag och ersättningar. Bland de yngsta väljarna, 18–34 år, vill 43 procent se lättare tillgång till bostad, medan 46 procent av dem mellan 65 och 74 år prioriterar högre pensioner.
Frågorna är inte plockade ur luften. Sittande regeringens politik har redan gett hushållen märkbara förändringar att förhålla sig till, från det nya jobbskatteavdraget för 2026 till att ränteavdraget för lån utan säkerhet slopas. Samtidigt har höjningen av prisbasbeloppet gett begränsat utslag för bidragstagare, vilket kan förklara varför just kostnadsfrågan väger så tungt hos väljare med lägre inkomst. Den som vill sätta undersökningens siffror i ett bredare sammanhang kan också läsa om de ekonomiska reformer Tidöregeringen redan genomfört under mandatperioden.
Sammantaget visar mätningarna att den ekonomiska oron inför valet 2026 inte är en enhetlig känsla, utan formas av vem man är: hur mycket man tjänar, hur gammal man är och vilket regeringsalternativ man riskerar att få. Det enda som verkar förena väljarna, oavsett inkomst eller ålder, är att den egna plånboken väger tungt när kryssen ska sättas den 13 september.
Vanliga frågor om ekonomisk oro inför valet 2026
Vad visar den nya mätningen om ekonomisk oro inför valet 2026?
Att 54 procent av höginkomsttagarna oroar sig för en sämre privatekonomi vid ett regeringsskifte till C, MP, S och V, medan bara 17 procent i lägsta inkomstgruppen delar den oron.
Vem har gjort undersökningen?
Sifo, på uppdrag av privatekonomitjänsten uScore. Undersökningen genomfördes 6–11 augusti 2026 med 1 077 svarande i åldern 18–79 år.
Oroar sig låginkomsttagare mer för fortsatt Tidöstyre?
Ja. 40 procent av låginkomsttagarna tror på en sämre ekonomi vid fortsatt Tidöstyre, jämfört med 4 procent av höginkomsttagarna.
Är pensionärer mer eller mindre oroliga än andra grupper?
Enligt en uppföljande genomgång av samma mätning tror 33 procent av pensionärerna på en sämre ekonomi vid ett maktskifte till oppositionen – en högre andel än väntat, enligt uScores hushållsekonom Elenor Flodin.
Vilka ekonomiska frågor bryr sig väljarna mest om?
Enligt Swedbank och Sparbankernas undersökning anser 58 procent att privatekonomi är viktigt för partivalet, och 51 procent vill se sänkta hushållskostnader – oavsett politisk hemvist.
