Hoppa till innehållet

Bolåneränta prognos 2026: SBAB spår två räntehöjningar i höst – så mycket dyrare blir ditt lån

Par räknar på bolåneränta prognos 2026 vid köksbordet hemma
Foto: Finanstidning
Publicerad:
Uppdaterad:

SBAB räknar nu med att Riksbanken höjer styrräntan både i november och december 2026 – en helomvändning som väntas driva upp den rörliga bolåneräntan med en halv procentenhet till årsskiftet. Handelsbanken och Nordea är betydligt mer avvaktande. Här är vad de olika prognoserna betyder för din plånbok, mitt i en valrörelse där boendekostnader knappt syns i debatten.

✅ SBAB spår två styrräntehöjningar i höst (november och december 2026), vilket väntas höja den rörliga bolåneräntan till cirka 3,2 procent vid årsskiftet.

✅ Handelsbanken och Nordea räknar istället med oförändrad styrränta ut 2026 – de tror att höjningar dröjer till 2027.

✅ För ett lån på 2–3 miljoner kronor motsvarar SBAB:s prognos 580–870 kronor mer i månaden efter skatteavdrag, enligt bankens egna beräkning.

Bolåneränta prognos 2026: SBAB byter riktning

I sin senaste ränteanalys, Boräntenytt nr 4 2026, publicerad den 18 augusti, gör SBAB en tydlig kursändring. Banken har tidigare räknat med att Hormuzsundet skulle öppnas i september och därmed dämpa inflationstrycket. Så har inte skett, och slutsatsen är ny: Riksbanken väntas höja styrräntan i både november och december 2026, från dagens 1,75 procent.

“Vi svänger nu i vår prognos och lägger in två höjningar av styrräntan redan före årsskiftet”, säger SBAB:s chefsekonom Robert Boije i pressmeddelandet. Orsaken är att Hormuzsundet sannolikt förblir stängt, vilket håller uppe olje- och drivmedelspriser och riskerar att “smitta av sig i ett bredare inflationstryck”, enligt Boije.

Konsekvensen för hushållen är konkret: den rörliga bolåneräntan väntas stiga med en halv procentenhet till cirka 3,2 procent vid årsskiftet, upp från dagens nivå strax under 2,75 procent, som redovisas på Finanstidnings egen sammanställning av snitträntan.

Vad kostar det dig i kronor?

Boije sätter siffra på ökningen: “En halv procentenhet fram till årsskiftet. Det motsvarar 290 kronor mer i månaden efter skatteavdrag för varje miljon.” För en genomsnittlig bolånetagare blir effekten alltså:

  • 2 miljoner kronor i lån: cirka 580 kronor mer i månaden, drygt 6 900 kronor per år.
  • 3 miljoner kronor i lån: cirka 870 kronor mer i månaden, drygt 10 400 kronor per år.

Det är pengar som försvinner ur hushållsbudgeten mitt i en period när räntemarginalerna mellan bankerna redan varierar kraftigt – något Finanstidning tidigare kartlagt i en jämförelse av rörliga bolån, där skillnaden mellan billigaste och dyraste bank kunde motsvara flera tusen kronor om året för samma lånebelopp.

Nordea och Handelsbanken oense med SBAB

Handelsbanken, i en uppdatering från 20 augusti, räknar med att styrräntan ligger still på 1,75 procent hela resten av 2026 – inklusive räntebeskeden 24 september, 4 november och 16 december. Banken lägger de två väntade höjningarna först under 2027, med start i mars. Man varnar dock för att “en ökad inflationsrisk gör att osäkerheten framåt stiger.”

Nordea landar i samma avvaktande läge: den korta bolåneräntan väntas inte röra sig förrän tidigast vid årsskiftet, enligt bankens chefekonom Annika Winsth. Nordea pekar samtidigt på att en räntehöjning från ECB i september skulle kunna pressa kronan och tvinga fram ett tidigare agerande från Riksbanken än vad som nu ligger i prognosen – vilket alltså skulle närma sig SBAB:s scenario. Finanstidning har tidigare skrivit om Nordeas mer försiktiga hållning, som då snarare pekade mot en möjlig sänkning.

Sammantaget är SBAB just nu den bank som ligger tydligast före de andra i sin höjningsprognos. Det är alltjämt geopolitiken – ett fortsatt stängt Hormuzsund och stigande drivmedelspriser – som är den gemensamma osäkerhetsfaktorn alla tre banker pekar på.

Boendekostnader i skuggan av valrörelsen

Räntebeskeden i november och december faller mitt i efterspelet av riksdagsvalet den 13 september, men frågan om boräntor har hittills spelat en förvånansvärt liten roll i debatten. Enligt statsvetaren Peter Santesson beror det på att boendefrågan är en utpräglad insider-outsider-fråga där de flesta väljare inte känner sig personligen berörda. I mätningar där väljare fått ange flera viktiga frågor uppgav 13 procent av vänsterväljarna bostaden som en av dem, mot 8 procent bland högerväljarna.

Samtidigt är exponeringen mot ränteläget större än på länge: enligt SCB hade 75 procent av hushållens bolån rörlig ränta i januari 2026 – den högsta andelen som uppmätts – motsvarande 3 203 av totalt 4 258 miljarder kronor i bostadslån. Det gör att SBAB:s prognos, om den slår in, kan kännas i plånboken hos en majoritet av landets bolånetagare redan innan årsskiftet, oavsett vem som sitter i regeringsställning efter valet.

Vanliga frågor om bolåneränta prognos 2026

Hur mycket kan bolåneräntan stiga enligt SBAB?
SBAB spår att den rörliga bolåneräntan stiger med en halv procentenhet fram till årsskiftet 2026/2027, till cirka 3,2 procent, till följd av två väntade styrräntehöjningar i november och december.

Är bankerna eniga om att räntan höjs i höst?
Nej. SBAB räknar med höjningar redan i november och december 2026, medan Handelsbanken och Nordea bedömer att Riksbanken håller styrräntan oförändrad på 1,75 procent ut året och först höjer under 2027.

Vad kostar en halv procentenhets höjning för ett vanligt bolån?
Enligt SBAB:s chefsekonom Robert Boije motsvarar det cirka 290 kronor mer i månaden efter skatteavdrag per miljon kronor i lån – det vill säga ungefär 580 kronor för ett lån på 2 miljoner och 870 kronor för 3 miljoner.

Varför skiljer sig prognoserna åt mellan bankerna?
Skillnaden handlar främst om hur snabbt geopolitisk oro – framför allt ett fortsatt stängt Hormuzsund och stigande olje- och drivmedelspriser – bedöms slå igenom i inflationen och därmed tvinga Riksbanken att agera tidigare.

Har boräntorna varit en stor fråga i valrörelsen 2026?
Nej, bostadsfrågan har enligt statsvetare varit förhållandevis undanskymd i debatten inför valet den 13 september, trots att en rekordandel av hushållens bolån, 75 procent enligt SCB, nu har rörlig ränta.