Lågkonjunkturen har gjort det betydligt svårare för nyutexaminerade att få fotfäste på arbetsmarknaden. Andelen som är etablerade i jobb sex månader efter examen har minskat tre år i rad, oavsett om utbildningen skett på högskola, yrkeshögskola, folkhögskola eller gymnasiets yrkesprogram, enligt statistik som SCB publicerade på tisdagen.
Bland dem som tog högskoleexamen 2022 var 86 procent förankrade på arbetsmarknaden ett halvår senare. För examensåret 2024 hade andelen sjunkit till 80 procent. På yrkeshögskolan är fallet större: från 83 procent till 73 procent under samma period.
Data/it tappar – vården håller emot
Nedgången är bred, men SCB pekar ut data/it som det område där yrkeshögskolans examinerade tappat mest. Tolv månader efter examen var 67 procent av dem som gick ut 2024 förankrade på arbetsmarknaden, jämfört med 83 procent för examensåret 2022. Även högskolans generella examina inom naturvetenskap, matematik och informations- och kommunikationsteknik visar en tydlig nedgång, till 69 procent.
Hälso- och sjukvård är det enda området där andelen inte minskar. Där ligger andelen förankrade stabilt kring 86–90 procent, både för yrkeshögskolan och högskolan. Yrkesexamina från högskolan – exempelvis sjuksköterskor, lärare och ingenjörer – står sig generellt bättre än generella examina.
Gymnasiets yrkesprogram: bygg och fordon i topp
För dem som lämnat gymnasiets yrkesprogram är andelen förankrade lägre, 48 procent för avgångsåret 2024, och utvecklingen är negativ för samtliga program mellan 2022 och 2024. Högst är förankringen inom mansdominerade program som bygg och anläggning, fordon och transport, industritekniska programmet samt VVS och fastighet. Det förklarar också varför män från yrkesprogrammen har betydligt högre förankring än kvinnor, enligt SCB, medan skillnaderna mellan könen är små för högskole- och yrkeshögskoleutbildade.
Så mäter SCB
Det finns ingen officiell definition av när någon är “förankrad” på arbetsmarknaden. SCB använder gränsen minst tre inkomstbasbelopp i arbetsrelaterad inkomst under ett år, vilket motsvarar en månadslön på mellan 17 000 och 20 000 kronor beroende på uppföljningstidpunkt. Uppföljning görs 3, 6, 9, 12, 24 och 36 månader efter avslutad utbildning. Statistiken för 2025 är preliminär och har sämre täckning av företagare.
Analys: en generation som går ut i motvind
Siffrorna bekräftar bilden av en arbetsmarknad där nyanställningarna varit få under lågkonjunkturen. Företagen har hållit fast vid befintlig personal men dragit ner på rekryteringen, och det är nyutexaminerade som drabbas först. Raset inom data/it sticker ut mot bakgrund av branschens tidigare kompetensbrist: teknikbolagen har dragit ner på juniora tjänster, och många i branschen pekar på att AI-verktyg tagit över delar av det enklaste utvecklingsarbetet.
Konjunkturen väntas vända uppåt – inköpschefsindex för både industri och tjänstesektor låg över 55 i augusti – men erfarenheten från tidigare nedgångar är att etableringen för de årskullar som gått ut i motvind kan släpa efter i flera år. För privatekonomin betyder det lägre livsinkomst och, för dem med studielån, en tyngre återbetalning i förhållande till inkomsten. CSN-räntan för 2026 är dessutom den högsta sedan 2010.
