Artikeln i korthet:
✅ Sedan 1 april 2026 är det skärpta amorteringskravet borttaget och bolånetaket höjt från 85 till 90 procent av bostadens värde.
✅ SCB:s senaste tillgängliga siffror, för april 2026, visar att andelen nya låntagare med belåningsgrad 70–90 procent redan ökat från 35 till 37 procent på en månad.
✅ 71 procent av alla som har bolån har en belåningsgrad över 50 procent, och den totala bolånestocken uppgick i april till 4 291 miljarder kronor.
Nu har det gått nästan sex månader sedan Sverige fick nya bolåneregler. Den 1 april 2026 höjdes bolånetaket från 85 till 90 procent av bostadens marknadsvärde, samtidigt som det så kallade skärpta amorteringskravet – som tvingade hushåll med lån över 4,5 gånger bruttoinkomsten att amortera en extra procentenhet per år – slopades helt. Frågan många ställt sig sedan i våras är hur mycket det faktiskt förändrat svenskarnas lånemönster. De officiella siffrorna som finns hittills ger ett första, tydligt svar.
Så förändrades reglerna den 1 april
Syftet med regeländringen, enligt regeringen, var att sänka trösklarna in på bostadsmarknaden efter de nya bolåneregler som gäller 2026 – framför allt för förstagångsköpare som annars haft svårt att få ihop en kontantinsats på 15 procent. Utöver den höjda gränsen infördes samtidigt en gräns på max 80 procents belåning för ytterligare lån mot samma bostad, samt en regel om att omvärderingar för nya lån bara får ske vart femte år.
Vad SCB:s siffror visar hittills
De senaste offentliga siffrorna från SCB, som avser april 2026 – den första månaden med de nya reglerna – visar redan en tydlig rörelse i belåningsgraderna. Andelen nya bolånetagare med en belåningsgrad mellan 70 och 90 procent ökade från 35 procent i mars till 37 procent i april, alltså direkt efter regelskiftet. Totalt hade 71 procent av alla som har bolån en belåningsgrad över 50 procent. Den totala bolånestocken, all utlåning med bostad som säkerhet, uppgick i april till 4 291 miljarder kronor, av en total hushållsutlåning på 5 182 miljarder kronor.
Räntemässigt syns också en liten men tydlig skillnad: låntagare med belåningsgrad 70–90 procent fick i snitt betala en riskpremie på 0,1 procentenheter högre ränta jämfört med de som lånar 50–70 procent av bostadens värde – en påminnelse om att bankerna fortsätter prissätta risken individuellt trots de nya, mer generösa taken.
Finansinspektionen håller ett extra öga på utvecklingen
Redan i maj 2026 kallade Finansinspektionen landets åtta största bolånebanker till ett rundabordssamtal om sund kreditgivning efter regelskiftet, för att följa upp hur bankerna hanterar kreditprövningar när fler kunder kan låna en större andel av bostadens värde. Enligt FI var det generella läget på bolånemarknaden fortsatt stabilt under 2025, med minskande betalningsproblem hos hushållen, men myndigheten ville se till att den ökade flexibiliteten inte urholkar kreditprövningarna på sikt.
Vad betyder det för dig som ska köpa bostad?
I praktiken innebär de nya reglerna att en bostad till 3 miljoner kronor numera kan köpas med en kontantinsats på 300 000 kronor istället för 450 000 kronor som krävdes tidigare – en skillnad som kan vara avgörande för många förstagångsköpare. Samtidigt är det värt att komma ihåg att bankernas egna kreditprövningar och individuella riskbedömningar, inklusive den räntepremie som redan syns i statistiken, gör att den formella regeländringen inte automatiskt betyder att alla får låna maximalt. Den som fortfarande är osäker på grunderna kan börja med att sätta sig in i hur ett hypotekslån fungerar i grunden, samt jämföra dagens bolåneräntor mellan olika bindningstider innan man bestämmer sig för belåningsgrad.
Vanliga frågor om amorteringskravet 2026
Vad innebar regeländringen den 1 april 2026?
Bolånetaket höjdes från 85 till 90 procent av bostadens värde, och det skärpta amorteringskravet på en extra procentenhets amortering för lån över 4,5 gånger bruttoinkomsten togs bort helt.
Har svenskarna börjat låna mer sedan kravet togs bort?
Ja, enligt SCB:s siffror för april 2026 ökade andelen nya låntagare med belåningsgrad 70–90 procent från 35 till 37 procent redan under regelskiftets första månad.
Vad visar SCB:s senaste siffror om bolånemarknaden?
De visar att 71 procent av alla med bolån har en belåningsgrad över 50 procent, att bolånestocken i april 2026 uppgick till 4 291 miljarder kronor, och att högre belånade låntagare betalar en riskpremie på cirka 0,1 procentenheter extra i ränta.
Är det farligt att bolånetaket höjts till 90 procent?
Finansinspektionen kallade i maj 2026 bankerna till samtal för att säkerställa sund kreditgivning efter regelskiftet, men bedömde generellt att bolånemarknaden var stabil, med minskande betalningsproblem hos hushållen under 2025.
Gäller det höjda bolånetaket alla typer av bostadsköp?
Det gäller köp av ny bostad upp till 90 procents belåning, medan ytterligare lån mot en redan ägd bostad fortsatt är begränsade till max 80 procents belåningsgrad.
