Alzheimerdiagnostik revolutionerar vården

Alzheimerdiagnostik: En revolution inom vården

Alzheimerforskare vid Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet har tagit ett kraftfullt steg framåt för att främja diagnostik och behandling av Alzheimers sjukdom. Enligt ledande experter inom området är det nu dags att implementera nya diagnostiska metoder och läkemedel för att hantera denna sjukdom. I en serie artiklar publicerade i The Lancet ges en omfattande översikt över det aktuella forskningsläget.

En väckarklocka för svensk sjukvård

“Det här är ett tydligt ställningstagande, och för svensk del en väckarklocka. Vi har kommit till en fas där Alzheimers sjukdom inte längre är något man inte kan göra så mycket åt. Nu måste vi få in den nya diagnostiken och de nya läkemedlen, och ställa om sjukvården,” säger Henrik Zetterberg, professor i neurokemi vid Göteborgs universitet.

Artiklarna, som publicerades natten till tisdagen, utgör “The Lancet Series on Alzheimer’s disease” och sammanfattar det globala forskningsläget. Henrik Zetterberg är medförfattare till två av de tre artiklarna.

Internationell samsyn om sjukdomspatologi

Serien beskriver forskningens historik, stora upptäckter och kontroverser, samt den nuvarande internationella samsynen om att sjukdomspatologin, med höga nivåer av amyloid- och tauproteiner i hjärnan, initierar sjukdomen. Det finns också enighet om att personer som genomgår minnesutredningar bör erbjudas blodprov för att analysera biomarkörer för Alzheimers sjukdom, helst i ett tidigt skede.

“Det som diskuterats är om de nya kliniska testerna är tillräckligt bra, och om de nya läkemedlen ger en kliniskt meningsfull effekt. Svaret på de frågorna är ja, testerna är tillräckligt bra och läkemedlen gör nytta och bör användas, så länge risken för biverkningar vid exempelvis hjärt-kärlsjukdom hanteras rätt,” säger Henrik Zetterberg.

Ökad användning av tester i Sverige

EU har godkänt läkemedlen lecanemab och donanemab, som bromsar utvecklingen av mild demens vid alzheimer genom att ta bort amyloidplack i hjärnan. Efter godkännandet har olika länder i EU gått olika långt. Svensk vård väntar på myndighetsbesked innan läkemedlen kan börja användas.

Samtidigt ökar antalet blodprov för alzheimertester vid basala minnesutredningar i svensk primärvård. I Henrik Zetterbergs forskningsmiljö på Sahlgrenska Universitetssjukhuset Mölndal har inflödet av alzheimerblodtester ökat markant.

“Varje vecka kör vi kanske 40-50 prover, i huvudsak från Sverige och från olika håll i landet, och jag förväntar mig att det kommer att öka väldigt nu under hösten,” säger han.

Framsteg och utmaningar

Det handlar inte om screening, betonar Henrik Zetterberg, utan om rutinsjukvård av patienter som söker hjälp för minnes- och tankeförmågan. I en av hans Lancetartiklar beskrivs utvecklingen inom alzheimerdiagnostiken som en revolution.

“Det är väldigt kul att vi i Sverige har det på plats, vi ligger i klinisk framkant. Sedan är det minst sagt irriterande och etiskt problematiskt att vi inte har läkemedlen på plats. Lancetartiklarna sätter ner foten och säger att nu har vi någonting som faktiskt ser bra ut, och diskussionen om nyttan kan vi lägga bakom oss,” avslutar Henrik Zetterberg.

Vanliga frågor

• Vad är de nya läkemedlen för Alzheimers sjukdom?
  De nya läkemedlen, lecanemab och donanemab, bromsar utvecklingen av mild demens vid alzheimer genom att ta bort amyloidplack i hjärnan.
• Hur påverkar de nya testerna diagnostiken?
  De nya testerna möjliggör tidig upptäckt av biomarkörer för Alzheimers sjukdom, vilket kan leda till tidigare och mer effektiv behandling.
• Varför är det viktigt med tidig diagnostik?
  Tidig diagnostik kan möjliggöra snabbare insatser och behandlingar, vilket kan bromsa sjukdomens utveckling och förbättra livskvaliteten för patienter.