Svenska hushåll har 2 970 miljarder kronor på bankkonton. Tre fjärdedelar av pengarna, 2 202 miljarder, ligger på lönekonton och andra konton utan villkor, där bankerna i augusti betalade 0,39 procent i ränta, enligt SCB. Det är mindre än inflationen och mindre än en fjärdedel av Riksbankens styrränta. Skillnaden mot ett konto med villkor, som gav 1,76 procent, motsvarar omkring 30 miljarder kronor om året för hushållen som grupp.
Uppgifterna kommer från SCB:s finansmarknadsstatistik för augusti, som publicerades i fredags, och från SCB:s statistikdatabas över bankernas inlåningsräntor. Den genomsnittliga räntan på hushållens samtliga bankkonton var 0,72 procent i augusti. På konton med villkor, det vill säga konton med bindningstid eller uppsägningstid, var räntan 1,76 procent. På avistakonton, där pengarna kan tas ut när som helst, var räntan 0,39 procent, en nivå som legat stilla sedan oktober i fjol.
Räntorna sänktes snabbt – men följer inte med upp
Kurvorna visar hur bankerna reagerade när Riksbanken sänkte styrräntan till 1,75 procent i september 2025. Räntan på avistakonton föll från 0,54 procent i juli 2025 till 0,39 procent i oktober och har sedan legat kvar där. Räntan på konton med villkor sjönk från 1,90 till 1,61 procent kring årsskiftet, men har därefter vänt upp till 1,76 procent i takt med att marknadsräntorna stigit inför förväntade höjningar. Avistaräntan har inte rört sig alls.
Styrräntan har varit 1,75 procent sedan september 2025. Riksbanken lämnade den oförändrad i veckan men skrev att höjningarna väntas inledas i år. För sparare är frågan om bankerna kommer att höja inlåningsräntorna lika snabbt som de sänkte dem.
Så mycket är skillnaden värd
På hushållens 2 202 miljarder kronor på avistakonton ger 0,39 procent omkring 8,6 miljarder kronor i ränta per år. Hade samma pengar legat på konton med villkor till 1,76 procent hade räntan blivit omkring 38,8 miljarder, en skillnad på cirka 30 miljarder kronor om året. Räkneexemplet är förenklat, eftersom en del av pengarna på lönekonton måste finnas tillgängliga för räkningar, men det visar storleksordningen.
| Sparat belopp | Avistakonto 0,39 % | Konto med villkor 1,76 % | Skillnad per år |
|---|---|---|---|
| 50 000 kr | 195 kr | 880 kr | 685 kr |
| 100 000 kr | 390 kr | 1 760 kr | 1 370 kr |
| 300 000 kr | 1 170 kr | 5 280 kr | 4 110 kr |
| 500 000 kr | 1 950 kr | 8 800 kr | 6 850 kr |
Inflationen äter upp räntan på lönekontot
Inflationen mätt med KPIF var 0,7 procent i augusti, enligt SCB. Det betyder att pengar på ett avistakonto med 0,39 procent i ränta tappar köpkraft även i dagens låga inflation, medan ett konto med villkor ger en positiv real avkastning. Riksbanken räknar dessutom med att inflationen stiger: bankens prognos för KPIF är 1,5 procent för helåret 2026 och 2,1 procent för 2027. Om sparräntorna inte följer med upp blir den reala förlusten på lönekontot större nästa år.
Vad kan man göra?
SCB:s siffror är genomsnitt för alla banker och alla konton, och skillnaderna mellan bankerna är stora. Det enklaste sättet att höja avkastningen är att flytta den del av sparandet som inte behövs för löpande utgifter från lönekontot till ett sparkonto med ränta, i första hand hos en bank som omfattas av den statliga insättningsgarantin, som täcker upp till 1 050 000 kronor per person och bank. Den som binder pengarna eller accepterar uppsägningstid får normalt högre ränta, men bör tänka på att bundna räntor inte följer med om Riksbanken höjer under bindningstiden.
