Transparens i fokus: gastronomibranschen säger nej

Transparens i fokus: Gastronomibranschen säger nej till statlig märkning

Den senaste diskussionen om att utöka djurhållningsmärkningen till att omfatta gastronomi och utomhusservering har mött starkt motstånd från flera branschorganisationer. I ett gemensamt uttalande uttrycker Bundesverband der Systemgastronomie e.V. (BdS), Deutscher Hotel- und Gaststättenverband e.V. (DEHOGA Bundesverband), Deutsches Tiefkühlinstitut e.V. (dti) och GROSSHANDELSVERBAND FOODSERVICE e.V. (GVF) sin oro över de föreslagna förändringarna.

Motstånd mot utökad märkning

“Vi stödjer i grunden mer transparens i linje med djurhållningsmärkningen, särskilt där det finns ett tydligt behov och märkningen är meningsfull. För utomhusmarknaden är detta dock oftast inte fallet. Vi motsätter oss därför den planerade utökningen av märkning till detta område”, står det i det gemensamma positionspapperet. Organisationerna ser detta som en onödig byråkratisk börda, en konkurrensnackdel för små och medelstora företag samt en risk för att tyska grisköttsproducenter försvagas genom ökad användning av importvaror.

Bakgrund

Från och med den 1 mars 2026 kommer en obligatorisk hållningsmärkning att gälla för färskt, obearbetat griskött från tysk uppfödning i livsmedelsbutiker, onlinehandel eller slakterier. Politiken överväger nu att utöka märkningen till att även omfatta gastronomi och utomhusservering. Organisationerna varnar för allvarliga konsekvenser för branschen om denna utökning genomförs.

Fyra centrala kritikpunkter

1. Byråkratisk överbelastning

Restauranger och snabbmatsställen skulle behöva dokumentera varje förändring i leveranskedjan och ständigt uppdatera menyerna – till exempel när kött från olika ursprungsländer eller hållningsformer används. Felaktiga uppgifter kan leda till rättsliga konsekvenser.

2. Konkurrensnackdel för regionala producenter

Importvaror från andra EU-länder skulle inte omfattas av märkningen. Gastronomer kan därför tvingas använda billigare kött utan märkning, vilket skulle ske på bekostnad av inhemska producenter.

3. Risk för små och medelstora företag

Många små och medelstora företag har varken personal eller resurser för att hantera ytterligare dokumentationskrav. Resultatet kan bli minskat utbud eller nedläggning av verksamheter.

4. Lågt konsumentintresse

Erfarenheter från gastronomibranschen visar att djurhållningsmärkning inte spelar en stor roll för de flesta gäster vid restaurangbesök. De flesta företag är engagerade i branschinitiativ för djurvälfärd och informerar dessutom frivilligt om ursprung och hållning – utan lagkrav.

Appell till politiken

Gastronomibranschen, livsmedelsgrossister och leverantörer av frysta livsmedel uppmanar regeringen att avstå från att utöka märkningen till gastronomi, utomhusservering och bearbetade produkter. “Åtgärden skulle skapa enorm byråkrati utan att ge någon märkbar fördel för gäster eller djurvälfärd”, står det i positionspapperet.

Om organisationerna

Den gemensamma ståndpunkten representeras av Bundesverband der Systemgastronomie e.V. (BdS), Deutscher Hotel- und Gaststättenverband e.V. (DEHOGA Bundesverband), Deutsches Tiefkühlinstitut e.V. (dti) och GROSSHANDELSVERBAND FOODSERVICE e.V. (GVF). Tillsammans representerar de tiotusentals gastronomiska företag och leverantörer i Tyskland.

Vanliga frågor

Vad innebär djurhållningsmärkningen?
Det är en märkning som visar hur djuren har hållits och skötts innan de blev livsmedel.

Varför motsätter sig branschen utökningen?
De anser att det skulle innebära onödig byråkrati och konkurrensnackdelar utan att ge betydande fördelar.

När träder den nya märkningen i kraft?
Den obligatoriska märkningen för färskt griskött börjar gälla den 1 mars 2026.