Arvslott och laglott – vad är skillnaden?

Vår egna summering

Arvslott och laglott är centrala begrepp inom svensk arvsrätt, särskilt när det gäller hur arv fördelas mellan barn och andra arvingar. Arvslott är den del av en kvarlåtenskap som en arvinge kan ärva enligt testamente eller lag, medan laglott är den minimibörda som barn alltid har rätt till, oavsett testamente. För att förstå skillnaden är det viktigt att känna till de juridiska reglerna och hur dessa påverkar arvssituationen.

Vad är arvslott?

Arvslott är den andel av en kvarlåtenskap som en arvinge är berättigad till, antingen enligt ett testamente eller enligt arvsordningen i lag. I Sverige är arvslotten ofta den del som återstår efter att laglotten har avsatts för barnen. Om ett testamente inte finns, fördelas arvet enligt arvsordningen, där exempelvis barnen är primära arvingar. Enligt lagen kan arvslotten variera beroende på hur många arvingar det finns och vilken fördelning som är avtalad.

Vad är laglott?

Laglott är den del av en arvslott som barn alltid har rätt till, oavsett vad som står i ett testamente. Enligt ärvdabalken är laglotten hälften av arvslotten, vilket innebär att barn kan kräva denna del även om föräldern har skrivit ett testamente som begränsar deras arv. Detta skydd för barnens rättigheter är en viktig del av svensk arvsrätt och syftar till att förhindra att föräldrar helt kan begränsa barnens arv.

Praktiska exempel på skillnaden mellan arvslott och laglott

Anta att Anna har två barn, Bert och Carin. Om Anna skriver ett testamente där hon fördelar sin kvarlåtenskap på 100 000 kronor, kan varje barn ha rätt till en arvslott på 50 000 kronor. Men, eftersom laglotten för varje barn är hälften av arvslotten, det vill säga 25 000 kronor, kan barnen kräva denna del även om testamentet säger annat. Detta innebär att även om Anna skulle vilja ge bort hela sin kvarlåtenskap till någon annan, kan barnen kräva sin laglott för att skydda sina rättigheter.

Varför är skillnaden mellan arvslott och laglott viktig?

Förståelsen av dessa begrepp är avgörande vid planering av arv och testamente. En tydlig kunskap om laglotten kan förhindra framtida tvister mellan arvingar och säkerställa att barnens rättigheter respekteras. Det är också viktigt för den som skriver testamente att vara medveten om att laglotten inte kan fråntas, vilket påverkar hur man kan disponera sin kvarlåtenskap.

Sammanfattning

Arvslott och laglott är grundläggande begrepp inom svensk arvsrätt. Arvslott är den del av arvet som en arvinge kan ärva, medan laglott är den minimibörda som barn alltid har rätt till, oavsett testamente. Att förstå skillnaden är viktigt för att kunna planera arv på ett rättvist och juridiskt korrekt sätt. För mer information kan man läsa på Cancerfonden och Familjens Jurist.

Vanliga frågor om arvslott och laglott

Vad är skillnaden mellan arvslott och laglott?

Arvslott är den del av arvet en arvinge kan ärva, medan laglott är den del av arvslotten som barn alltid har rätt till enligt lag.

Kan ett testamente frånta barn deras laglott?

Nej, laglotten är skyddad enligt svensk lag och kan inte fråntas genom testamente.

Hur påverkar laglotten arvssituationen?

Laglotten säkerställer att barn får en minimibörda av arvet, vilket kan begränsa föräldrars möjligheter att helt styra över sin kvarlåtenskap.