Efter fyra tunga år vänder svensk ekonomi uppåt: Svenskt Näringsliv spår nu en tillväxt på 2,9 procent 2026 och 2,7 procent 2027 – den första positiva signalen på fyra år. Men chefsekonom Sven Olov Daunfeldt varnar samtidigt för att skadliga förslag i valrörelsen och räntekänsliga hushåll kan sätta stopp för uppgången innan den hunnit ta fart.
Artikeln i korthet
✅ Svenskt Näringsliv spår en BNP-tillväxt på 2,9 procent 2026 och 2,7 procent 2027 – den första positiva vändningen i organisationens konjunkturindikator på fyra år.
✅ Arbetslösheten väntas ändå ligga kvar högt, på 8,6 procent 2026 och 8,0 procent 2027, samtidigt som styrräntan bedöms höjas med 50 punkter under prognosperioden.
✅ Chefsekonom Sven Olov Daunfeldt varnar för att “en del förslag i valrörelsen är direkt skadliga för svensk ekonomi” och pekar ut räntekänsliga hushåll som en risk.
Första positiva tecknet på fyra år
Efter fyra år där Svenskt Näringslivs konjunkturindikator legat i negativt territorium vänder den nu upp – ett tecken organisationen själv beskriver som ovanligt tydligt. Inflationen har stabiliserats kring Riksbankens mål, och tillväxtprognosen på 2,9 procent för 2026 och 2,7 procent för 2027 är den starkaste på flera år. Samtidigt är bilden långt ifrån odelat positiv: arbetslösheten väntas ligga kvar på höga 8,6 procent 2026 och bara sakta falla till 8,0 procent 2027, och Daunfeldt konstaterar torrt att “en av fem i arbetsför ålder inte är självförsörjande” – ett strukturellt problem som en konjunkturuppgång i sig inte löser.
Räntekänsliga hushåll pekas ut som riskfaktor
En central varningsflagga i prognosen är svenska hushållens känslighet för ränteläget. Svenskt Näringsliv räknar med att styrräntan höjs med sammanlagt 50 punkter under prognosperioden, och Daunfeldt är tydlig: “Svenska hushåll är räntekänsliga så detta är en riskfaktor för konjunkturen.” Eftersom en stor del av hushållens lån är rörliga eller bundna på kort tid, slår ränteförändringar igenom snabbare i Sverige än i många andra länder – vilket gör att en återhämtning kan bromsas in fortare än väntat om räntan stiger mer än prognosen.
“Direkt skadliga” valrörelseförslag oroar näringslivet
Utöver räntekänsligheten lyfter Daunfeldt fram politiken som ett eget riskscenario, med skarpare ord än vanligt för en konjunkturrapport: “En del förslag i valrörelsen är direkt skadliga för svensk ekonomi.” Uttalandet kommer i ett läge där regeringsbildningen fortfarande pågår och flera partier lagt fram förslag om skatter, bidrag och regleringar inför hösten. Att en av landets tyngsta näringslivsorganisationer väljer att varna för politiska beslut mitt i en så här känslig fas av konjunkturen är ovanligt rakt på sak, och sätter press på de partier som nu förhandlar om en ny regering att förklara hur deras förslag påverkar tillväxten.
Vanliga frågor om Svenskt Näringslivs tillväxtprognos
Hur mycket väntas svensk ekonomi växa 2026 och 2027?
Svenskt Näringsliv spår en tillväxt på 2,9 procent 2026 och 2,7 procent 2027.
Varför kallas det den första positiva signalen på fyra år?
Organisationens egen konjunkturindikator har legat i negativt territorium i fyra år, och vänder nu upp för första gången under den perioden.
Vad väntas hända med arbetslösheten?
Arbetslösheten väntas ligga på 8,6 procent 2026 och sjunka något till 8,0 procent 2027 – fortsatt en hög nivå trots tillväxten.
Varför är räntekänsliga hushåll ett orosmoln?
Styrräntan väntas höjas med 50 punkter under prognosperioden, och eftersom många svenska hushåll har rörliga eller kortbundna lån slår ränteförändringar snabbt igenom i hushållsekonomin.
Vilka politiska förslag pekas ut som skadliga?
Svenskt Näringsliv har inte pekat ut enskilda förslag vid namn, men chefsekonom Sven Olov Daunfeldt varnar generellt för att en del förslag i den pågående valrörelsen är direkt skadliga för svensk ekonomi.
