Styrräntan har legat på 1,75 procent i snart ett år, men Riksbanken har öppnat för en höjning senare i år. För den som ska lägga om sitt bolån aktualiserar det den återkommande frågan: rörligt eller bundet?
Det är inte styrräntan du binder mot
En vanlig missuppfattning är att de bundna räntorna följer styrräntan. De sätts i stället utifrån marknadsräntorna på motsvarande löptid – i praktiken vad banken själv betalar för att låna pengar i tre eller fem år. De räntorna innehåller redan marknadens förväntningar på Riksbanken.
Konsekvensen: när alla räknar med höjningar har de bundna räntorna oftast redan gått upp. Att binda efter att signalen kommit innebär sällan att man hinner före.
Vad du faktiskt betalar för
Skillnaden mellan rörlig och bunden ränta är i grunden ett pris för förutsägbarhet. Med bunden ränta vet du din kostnad, men betalar normalt en premie och binder upp dig. Med rörlig ränta följer kostnaden marknaden både uppåt och nedåt.
Två praktiska faktorer väger tyngre än ränteprognoser: hur mycket marginal hushållet har i månadsbudgeten om räntan stiger flera procentenheter, och hur sannolikt det är att lånet behöver lösas i förtid. Ränteskillnadsersättningen vid förtida lösen av ett bundet lån kan bli betydande.
Delad bindningstid
Att dela upp lånet på flera bindningstider är vanligt och innebär att omsättningen sprids över tid. Det sänker inte den förväntade räntekostnaden, men jämnar ut den och minskar risken att hela lånet läggs om vid ett enskilt ogynnsamt tillfälle.
Bostadsmarknaden har hållit emot
Höjningssignalen har hittills inte slagit igenom på bostadspriserna. Läs mer om hur bostadsmarknaden håller emot trots Riksbankens höjningssignal och om hur en bankskatt kan påverka bolåneräntan.
Finanstidning ger inte individuell rådgivning. Innehållet är allmän information och inte en rekommendation om hur du bör lägga upp ditt lån.
