Riksbanken håller styrräntan på 1,75 procent och ger möjlighet till en höjning senare i år. Trots detta visar bostadsmarknaden få indikationer på att avta. Hemnet rapporterar om stigande priser i augusti, ett minskat utbud samt en fortsatt hög aktivitet i affärerna.
Räntebeskedet ändrar inte läget direkt
Riksbanken observerar att både tillväxten och inflationen har överträffat förväntningarna under sommarmånaderna. Vanligtvis resulterar detta i en minskad köplust. Den här gången ger dock nya data från Hemnet en mer stabil bild av marknaden.
Staffan Tell, talesperson för Hemnet, menar att juli var svagare än juni, vilket främst beror på säsongseffekter. Under sommarmånaderna säljs färre av de mest exklusiva bostäderna i Stockholm, vilket påverkar snittpriset i landet negativt.
Det verkar nu som om marknaden är på väg att återhämta sig. Försäljningsvolymerna var höga i både juni och juli, medan antalet nya objekt som lades ut var begränsat. Detta har börjat pressa ner det historiskt stora utbudet, och bostadsmarknaden 2026 går in i hösten med en mer balanserad situation än tidigare i år.
Utbudet krymper när affärerna fortsätter
Köparna har fortfarande ett brett utbud av bostäder att välja mellan. Samtidigt står säljarna inför en starkare prisbild och intresserade köpare som är redo att gå vidare med affärer. Denna kombination gör att marknaden förblir stabil trots signaler om räntehöjningar.
Hemnet lyfter fram flera skäl till varför Riksbanken inte behöver agera omedelbart. Företagens prissättningsstrategier har blivit mer försiktiga, och både störningarna i de globala leveranskedjorna har minskat samt arbetsmarknaden har utvecklats svagare än vad som förutspåddes.
För den som följer prisutvecklingen på bostadsrätter och villor är bilden därför blandad. Sommaren gav en kort paus, men den verkar inte ha brutit trenden mot hög aktivitet.
Bankerna räknar olika på nästa steg
Osäkerheten framgår tydligt i bankernas prognoser. EFN rapporterar att Danske Bank räknar med höjningar redan i höst. Handelsbanken och Nordea förväntar sig nästa höjning under 2027, medan SEB spår slutet av 2027 och Swedbank först på 2028.
Skillnaderna visar på hur mycket som fortfarande påverkas av inflation, konjunktur och den globala situationen. Riksbankens nästa beslut gällande penningpolitiken är planerat till den 24 september.
För hushåll med bolån är ränteläget fortfarande av stor betydelse, men det är oklart om den nästa höjningen kommer att ske inom kort. I juli låg den genomsnittliga räntan för tre månaders bindningstid på 2,73 procent, medan ett års bindningstid var 3,07 procent.
Bolåneräntor ger fortsatt fördel åt rörligt
Skillnaden mellan olika bindningstider innebär en årlig kostnad på 3 400 kronor per lånad miljon före ränteavdrag. Ola Söderlind, hushållsekonom på Zmarta, berättar för TT att en enda höjning kan vara tillräcklig för att nå break-even.
Han påpekar också att de rörliga räntorna justeras fyra gånger om året. För hushåll med marginaler kan det därför vara fördelaktigt att fortsätta med den rörliga räntan och spara mellanskillnaden. För andra kan en bunden ränta erbjuda större trygghet.
Samtidigt uppmanar Staffan Tell både köpare och säljare att prioritera sina egna boendebehov och ekonomiska situationer. Enligt honom är det en mindre effektiv strategi att försöka tajma en oförutsägbar ränteutveckling, snarare än att fatta beslut baserat på sin egen ekonomi.
Det är också där bostadsmarknaden står just nu: känslig för räntor, men ännu inte märkbart försvagad.
